Vikipedya ladwiki https://lad.wikipedia.org/wiki/La_Primera_Hoja MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Medya Especial Diskusyón Usador Messaje de Usador Vikipedya Diskusyón de Vikipedya Dosya Diskusyón de Dosya MedyaViki Diskusyón de MedyaViki Xablón Diskusyón de Xablón Ayudo Diskusyón de Ayudo Kateggoría Diskusyón de Kateggoría Portal Diskusyón de Portal TimedText TimedText talk Módulo Módulo discusión Accesorio Accesorio discusión Accesorio definición Accesorio definición discusión Lingua djudeo-espanyola 0 1519 209266 209247 2022-07-26T10:56:59Z 178.120.59.16 wikitext text/x-wiki {{arriva}} {{P1|[[Djudeo-espanyol|Djudeo&nbsp;espanyol]]}} {{P2|[[Cudeo-espanyol|Cudyo&nbsp;espanyol]]}} {{P2|[[גֿודֿיאו־איספאנײול]]}} {{abaxo}} {| cellpadding=10 align=right border="1" style="margin:7px" |- | {| class="infobox" style="font-size:90%;" width="300" ! colspan="2" bgcolor=lawngreen style="font-size:120%;color:black;"|Djudeo-espanyol&nbsp;/&nbsp;גֿודֿיאו־איספאנײול |- | valign="top"|Favlado prinsipalmente en: |* [[Israel]], [[Turkia]], [[Bosnia i Hersegovina]], [[Gresia]], [[Masedonia]] i [[Bulgaria]]<br /> |- | valign="top"|Favlantes: |150.000 |- | valign="top"|[[Famiyas de linguas|Klasifikasiyon jenetika]]: |[[Linguas indoevropeas|Indoevropea]]<br /> &nbsp;Italiko<br /> &nbsp;&nbsp;Grupo Romanze<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;Romanze<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Italo-okzidental<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Subgrupo Okzidental<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ibero-romanze<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ibero-okzidental<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;'''Djudeo-espanyol''' |- ! colspan="2" bgcolor="lawngreen"|Estatus ofisial |- | valign="top"|Lingua rekonosida por: | valign="top"| [[Yisrael]] |- | valign="top"|Regulado por: | valign="top"|[[Autoridad Nasionala del Ladino]] |- ! colspan="2" bgcolor="lawngreen"|Kodigo |- |[[ISO 639]]-1|| - |- |ISO 639-2||lad |- |ISO 639-3||lad |- |} |} El '''Djudeo-Espanyol''' (גֿודֿיאו־איספאנײול, /d͡ʒuˈdeo espaˈɲol/, /d͡ʒuˈðeo espaˈɲol/) o '''ladino''' (לאדינו, /laˈdino/, /laˈðino/) es la [[lingua]] avlada por los [[sefardim]], [[Pueblo djudio|djudio]]s ekspulsados de [[Espanya]] en [[1492]]. Es una lingua derivada del [[Lingua kastilyana|espanyol medieval]] i avlada por 150.000 personas en komunitas en [[Israel]], [[Turkiya|la Turkiya]], antika [[Yugoslavia]], [[Gresia]], [[Marroko]], entre otros. '''Ladino''' o "Djidio" es una [[Linguas djudeo-romansas|lingua djudeo-romansa]], kualo leksiko es derivado prinsipalmente del Viejo Kastiyano i del [[Lingua ebrea|Ebreo]]. La relasyon del Ladino kon el [[Lingua kastilyana|Espanyol Kastiyano]] o "Espanyol Halis" es parejida kon la del [[Idish]] ke avlan algunos [[ashkenazim]] kon el [[Lingua alemana|Aleman]]. Los avlantes son aktualmente kaji i solo [[sefardim|djudios sefaradim]], kualas famiyas, por enshemplo, binieron de [[Salonik]], [[Sarajevo]], [[Skopia]], [[Rodes|Rodas]], [[Izmir]] i de [[Istanbul]]. Ama fina empesijos del syeklo XX, munchos goym la avlavan en [[Salonik]], ande era la su lingua prinsipala. El Ladino ay guadrado la prenunsiasion de los fonemas [d͡ʒ] i [ʒ] del Viejo Kastiyano, kualos se trokaron en [x] en Kastiyano moderno. La "j" en el biervo <dijo> es prenunsiada komo ח (ḥet) [x] en [[Lingua kastilyana|Espanyol Kastiyano]], ansina en el Nord de Afrika, en la [[hakitia]] ''re-kastiyanizada'' del siekolo XIX, enmientras ke guadrada komo "j franzesa" [ʒ] o "dj" engleza [dʒ], o inda "sh" [ʃ], en muestra lingua. El Ladino tiene ansina un fonema [x] ke mos viene del Ebreo (ḥet segido por kaf final o medial (חכ o חך). Tambien guadra la "z francesa" [z], ke en espanyol kastiyano se troko en [θ] i en el espanyol de [[Amerika]] en [s]. En dingunas redjiones ansina se dezveloparon trokamientos mui proprios de muestra lingua i ke la deferensian del Kastiyano Moderno, komo por enshemplo "muestro", "mozotros" i "eshfuenyo" por "nuestro", "nosotros" i "sueño" en Izmir i Estambol. Su estruktura gramatikala es muncho i bien parejida a la [[Lingua kastilyana|lingua espanyola]], ama kon biervos a la orijin en [[Ivrit]], [[Lingua portuguesa|Portugez]], [[Lingua fransesa|Fransez]], [[Lingua turkana|Turko]], [[Lingua grega|Grego]], i del Eslavo (Serbocroata i Bulgaro), de akodro a donde moraban los favlantes i por modre de la enfluensya politika i ekonomika de las otras linguas en la vida de kadaldia. Partaja kon otros dialektos del Kastilyano (komo Andalus i Amerikano) el ''yeismo'', ke kere dizir ke la diferensia entre LL (ly) i Y se depedrio. Ama, a deferensia del kastiyano andalus i del rioplatense, el fonema para LL i Y es Y (i semikonsonante) i no DJ o J (sonidos ke no se depedrieron en el djidio, dunke no se pueden trokar sin trokar la sinyifikasion). Partaja tambien kon el espanyol halis la pedrida de la deferensya entre B i V, malgrado ke akorruto se auzan las dos letras en la eskritura, ama sin valor fonetiko. Sus vokales son las del kastiyano, i ansina las del ivrit sefardit de RaDaK: a, e, i, o, u. El ladino no konose ''Usted'' non ''vuesa / su merced'', komo si el [[Lingua kastilyana|espanyol kastiyano]]: para el tratamiento de respekto, se uza ''vos'' en [[Marroko]] i ''el / eya'' en oriente. ==Nombre de la Lingua== El nombre "Ladino" es una variante de "Latin". La lingua es tambien yamada "Djudeo Espanyol", "Sefaradi", "Djidio" o "Djudio", "Djudezmo", i ansina simplemente "Espanyol", "Espaniolit", "Espanyolit", "Spaniolit" (komo en lashon) o "Espanyoliko muestro". Ansina, en el Nord de [[Afrika]], '''[[Haketia|Hakitía]]''' (ke puedeser ke seya del biervo [[Arabo]] ''haka'' حكى, "kontar/dizir") kere dizir el dialekto de los sefardim ke moraban en el Magreb, espesyalmente en [[Marroko]]. En [[Oran]] ([[Arjelia]]) se dizia ansina '''[[Tetuani]]''', por modre de la sivdad del nord del [[Marroko]], [[Tetuan]], a kavza de ke munchos djidios de ke moravan en Oran venian de akea sivdad. De akodro a [[Ethnologue]], <blockquote>El nombre "Djudezmo" o "Djudesmo" es uzado por los linguistos djidios, "Djudeo Espanyol" o solo "Djidio" por los djidios turkanos, "Judeo Spanish" por los filologos romansistos, "Ladino" por kaji todo el mundo, espesyalmente, en [[Israel]] i "Hakitia" por los djudios marrokanos.</blockquote> La orijin del biervo "Ladino" no es kolay. En la Espanya antes de la ekspulsion keria dizir solo "Romanso". La unika "djudeo lingua" era el "Ladino de Targum", el ke auzaban los rabanos para tresladar / traduizir los eskritos en ivrit o arameo i ke las djentes pudieran meldar en eyos sin menester de un "ladinador". Por esto, autores komo [[Haim Vidal Sephiha]] guadran el biervo "Ladino" solo para la lingua uzada en las traduksyones relidjiozas komo la [[Biblia de Ferrara]]. Este Ladino (djudeo espanyol kalko) es diferente de la lingua de kadaldia, el Djudeo-espanyol vernakular porke: # El primero nunka se avlo en la vida kotidiana, ama si el sigundo # El primero se auzaba ya antes de la ekspulsion, enmientres ke el sigundo se dezvelopa en el eksilo sefaradi de la [[Mar Mediterraneo]] donpues de la ekspulsion (diferensiandosen el espanyol kastiyano i el djidio dezde empesijos del siekolo XVI) # El primero se guadra komo lingua de targum i liturjia / tefila ansina en el Eksilo Oksidental ([[Olanda]], [[Londra]] i [[Fransia]]) ke en el Oriental i en el [[Magreb]] / Nord de Afrika, enmientres ke el djudio espanyol vernakular se dezvelopa solo en el eksilo Mediterraneo. # El '''Ladino''' (Djudeo-espanyol '''Kalko''') tiene un leksiko prinsipalmente espanyol (i kaji absolutamente romanso) ama una gramatika del Ivrit, es dizir, semitika, porke el targum respekta la lodjika del teksto original. Esta traduksion "palavra por palavra" trusho el menester de krear formas partikulares komo "dizien" para tresladar "omer" (אומר, "el ke dize"), i no idiomatikamente "disho" o "dize", o "era dizien" i no "dizia", komo se tresladaria en djudezmo (vernakular). Ansina topamos la reduplikasion del artikolo definido, komo en ivrit: sustantivo i adjektivo lo aresiven igualmente komo en ''ha-laylah ha-zeh'' (הלילה הזה), ''la noche la esta'' i no ''esta noche''<ref>[http://www.cryptojews.com/clearing_up_ladino.htm "Clearing up Ladino, Judeo-Spanish, Sephardic Music"] Judith Cohen, HaLapid, winter 2001; [http://www.wzo.org.il/en/resources/view.asp?id=1596 Sephardic Song] Judith Cohen, Midstream July/August 2003</ref>). Este uzo del artikolo lo toparemos en la poesya i en el favlar afektivamente enfatiko en el djudeo espanyol vernakular, kon el objektivo de pareser viejo i literario. El Djidio Vernakular es una lingua romansa, kon una gramatika kaji kompletamente komo la del Kastiyano en jeneral, ama kon una evolusyon propria en la fonetika i el leksiko. Tiene munchos biervos ke provienen de otras linguas, i partikularidades gramatikalas aisladas ke amostran la enfluensya de otras linguas (por enshemplo, salonikli o izmirli, del turko, o ladronim o haraganut, ande la terminasyon en ivrit se produize por el parejido del final -on i -an kon un markador de adjektivos en ivrit), ama es estrukturalmente i en majorita una lingua espanyola. == Istorya == {{AP|Istorya dela lingua djudeo-espanyola}} === Istorya eksterna === En la Peninsola Iberika entre los syeklos V i XV (oy endiya Espanya i Portugal) los djudios avlavan una variedad de lashones romansos. Diskues de la Ekspulsion de 1492 de Espanya i Portugal, la majorita de los djudios de Sefarad se fueron al [[Emperia Ottomana]]. Los djudios en los Balkanes, la Turkia, Oryente Medio i el Norte de Afrika (espesialmente [[Maroko]]) dezveloparon sus dialektos romansos propios, kon alguna enfluensia del ivrit i de otras linguas, las kualas se konvirtieron enel djudezmo de oy endiya. Mas tadre, munchos djudios portugezos endemas fuyiron verso Fransia, Italia, los Payises Bashos i Inglaterra, konformando grupos chikos en akeyas nasiones ma estos avlavan espanyol o portugez. Los djudios en la Edad Media eran muy emportantes enel dezvelopamiento de espanyol a un lingua prestijioza. Los djudios sabios tresladaron ovras en arabo i ebreo, endemas del grego al espanyol. Los kristyanos los tresladaron al latino para yevarlos ala Evropa. Fina tyempos freskos, la lingua era avlada en los [[Balkanes]], la [[Turkiya]], [[Oriente Medio]] i [[Afrika del Norte]] devido a ke el djudezmo fue yevado ayi por los djidios<ref>[http://www.sephardicstudies.org/quickladino.html "Ladinokomunita: A quick explanation of Ladino (Judaeo-Spanish)]. Sephardicstudies.org. Retrieved on 19 October 2011.</ref>. El kontakto entre djudios de rejiones i linguas diferentes, inkluyendo la [[lingua katalana|katalana]], el [[lingua lionesa|leonez]] i el [[lingua portugeza|portugez]] dezvelopo un dialekto unifikado, separtado del espanyol halis, ke sigio su evolusyon en la peninsola. La serkania entre el djudezmo i el espanyol halis favoresyo el komersio entre de los sefardim entre el [[Emperio Otomano]] i los [[Payises Bashos]] kon los anusim de la [[Peninsola Iberika]]. Enel final del syeklo XIX, los sefardis enel Imperio Otomano se ambezavan en las eskolas de la [[Alliance Israélite Universelle]]. El [[lingua franseza|fransez]] se konvirtio en la lingua de las liasiones internasionalas i el djudezmo komenso a kojer biervos del fransez. Esta mueva lingua, yamada "espanyol" era la lingua de [[Selanik]] enel periodo otomano. La sivdad paso a ser grega en 1912 i se le troko el nombre por Thessaloniki. La lingua era avlada en la sivdad fina la deportasyon de 50.000 djudios enel [[Olokosto]] durante la [[Sigunda Gerra Mondiala]]. Sigun el senso de 1928, la lingua tenia 62.999 avlantes en [[Gresia]]. En 1940 tenia 53.094 ma 21.094 personas la uzavan<ref>[http://www.greek-language.gr/greekLang/studies/guide/thema_c6/04.html Συγκριτικός πίνακας των στοιχείων των απογραφών του 1928, 1940 ΚΑΙ 1951 σχετικά με τις ομιλούμενες γλώσσες στην Ελλάδα.] – Μεινοτικές γλώσσες στην Ελλάδα Κωνσταντίνος Τσιτσελίκης (2001), Πύλη για την Ελληνική Γλώσσα</ref>. Entre los syeklos XVII i XIX, el djudezmo era la lingua predominante en [[Eretz Yisrael]], ma su dialekto era diferente del grego i turkano. Alkunas famiyas avian bivido en Yerushalayim per syeklos i kudiaron el djudezmo en la su kultura de kaza, anke uzavan el ivrit en su vida diaria. Enel syeklo XX el numero de avlantes basho muncho deke komunitas enteras eran amatadas enel [[Olokosto]] i los avlantes restantes izieron aliya i empesaron a avlar ivrit. El ladino es avlado oyendiya por komunitas sefardis en [[Amerika Latina]] i por los mayores en Eretz Yisrael, ma la lingua no es ambezada por los chikos. Desde finalas del syeklo XX ha havido intentos de rekuperar la lingua, sobretodu en Israel. Este djudeo-espanyol akademiko es un estandar kriado a partir de los lashones de los sefaradim. Esta muy enfluensyado por el kastiyano, del kual toma munchos emprestimos para sustituir a akeyos turkos, franzeses i de linguas eslavas. [[Kol Yisrael]]<ref name="REKA">[https://reka.iba.org.il/ Reka Network]: [[Kol Israel International]] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20070323082115/http://reka.iba.org.il/ |date=23 March 2007 }}</ref> i [[Radio Nacional de España]]<ref name="REE">[[Radio Exterior de España]]: [http://www.rtve.es/alacarta/audios/emision-en-sefardi/ Emisión en sefardí]</ref>tyenen programas en ladino. Filmos total o parsialmente en ladino inkluyen ''Novia que te vea'', הבית ברחוב שלוש, i ''Every Time We Say Goodbye''. === Istorya interna === Fina la ekspulsion de la [[Espanya]], la lingua de kaladia ke favlavan los djidios espanyoles era kaji i la mezma (si non la mezma) de la de los '''goyim'''. Egziste otro biervo ke es '''zarim''' igual ke '''goyim''' ('''estranjeros''') i es mas djusto para uzarlo. Ama donpues de la ekspulsion, la lingua de kadaldia (vernakular) fue enfluensiada por la lingua de "meldadura" (el Ladino) i por las linguas lokales (komo Grego i Turko). Enmientres ke la lingua kastiyana-espanyola se dezvelopava paralelamente embasho la enfluensia i regulasion de la Akademia (kreada endjuntos la ekspulsion), las komunitades ke estavan leshos guadraron biervos i fonetika, ekspresiones i kantes, i dezveloparon sus proprio favlar kon régolas fonetikas partikulares i redjionalas, por enshemplo, espesyalmente en el dialekto turkano: # [[Metateza]] VCrV-VrCV: vedre, godro, guadrar, ande favlar espanyol konserva verde, gordo i guardar. # Nos-Mos: por ekstension del final de la primera persona plural ("melda-mos") se konstruye "mos meldamos" endjuntos kon "nos meldamos", i ansi "mozotros". Siguro ke por atakanar los yerros al empesijo, se konstruye astonses "maestros" i "mozos". # sue-eshfue (eshfuegra i eshfuenyo) o nue-mue (muevo, mueve (9), pero "esmuera" o "nuera", para no dizir "muera" ke kere dizir morir en el avlar Turkano. Ansina, se guadraron biervos de otros dialektos espanyoles ke se depedrieron en espanyol halis, komo "lonso" (asturiano), "anyada", "eskarinyo", "eskerensya" i "luvya" (aragones) o "ainda" (galego-portuges), ansi ke biervos de orijin [[arameo]] ("alhad") o grégo ("pirón"). Kon la arrivada de los [[anusim]] ("forsados") ke fuyieron de [[Portugal]] al Nord de Afrika i [[Salonika]] en el siekolo XVII, la enfluensya del portugez munchiguo un poko<ref>Quintana, Aldina (2014) ''[https://esefarad.com/wp-content/uploads/2016/08/judeo-spanish_in_contact_with_portuguese.pdf Judeo-Spanish in contact with Portuguese: A historical overview in Portuguese-Spanish Interfaces: diachrony, synchrony, and contact]'', John Benjamin Publishing Company.</ref>, por enshemplo, "avagar" / "avagariko". Yay kenes kreyen ke el favlar Monasterli i de [[Sarajevo]] (ande akorruto O-U i E-I, espesialmente kuando son las dalkavas letras de un biervo) esta enfluensiado por el favlar portugez. == Distribusyon == {{AP|Distribusyon dela lingua djudeo-espanyola}} [[Dosya:Idioma sefardí.PNG|197px|right|thumb|Lokalidades kon sefaradim en Europa.]] El numero de avlantes de la lingua es de 150 000. En Amerika Latina ay komunitas onde la lingua i las tradisiones sefaradim an sido parte de la su kultura komo Ekvador, Porto Riko, Chile, Kuba, Meksiko, Kolombia, Bolivia, Arjentina i Brasil. Las komunitas sefaradim maz numerozas fuera de Israel estan en la Turkia, onde ay 15 000 avlantes. En este paez el numero de periodikos i magazines en muestro espanyol sige syendo emportante. Egzepto en Israel, el numero de avlantes esta abashando. Los numeros ke aparesen aki azen referensia a las komunitas sefaradim reunidas en torno a una esnoga o otras institusiones ebreas. # Israel: 400 000 # Fransia: 361 400 # Estatos Unidos: 300 000 # Arjentina: 50 000 # Espanya: 40 000 # Brasil: 30 000 # Numero total enel olam: 2 313 800 ==Variantes== {{AP|Lashones del djudeo-espanyol|Haketia|Tetuani|Ladino}} Se deferensyan dos grandes grupos dialektales: el oksidental ([[haketia]], tetuani), kon mas enfluensya del arabo, mas kontakto kon el espanyol halis i deferensias en biervos komo "leer" ("meldar" sólu para lo relijiozo), i el oryental (djudezmo o djidio), ande pueden distingirse uno turkano i otro italo-balkaniko (kon las isolas de Rodas i Kos), kon mas enfluensia del italiano, el [[Lingua fransesa|franzes]] i el turkano, afilu del [[Lingua grega|grego]] i lenguas eslavas. * Djudeo-espanyol ** Oksidental *** [[Haketia]] *** [[Tetuani]] ** Oryental *** Turkano *** Italo-balkaniko == Gramatika == El espanyol muestro se diferensia de otros dialektos del espanyol halis por las sigientes karakteristikas: * El djudezmo mantiene los pronombres de sigunda presona tú/tu, vos i vosotros/vozotros; la tresera persona él/ella/ellos/ellas / el/eya/eyos/eyas are also used in the formal register. Los pronombres del espanyol halis usted i ustedes no egzisten. * En los verbos, el pasado amuestra ke una aksion ke okurryo en el pasado fgue kompletada tambyen enel pasado. * En jeneral, el djudeo-espanyol usa el morfema de plural kasteyano /-(e)s/. Las desinensias ebreas /-im/ i /-ot/ se usan para biervos de orijin ebreo i para algunas palabras del kasteyano ladrón/ladron: ladrones, ladronimm; hermano/ermano: hermanos/hermanim / ermanos/ermanim. Tambyen algunos biervos femeninos prestados ke terminan en -á pueden tener una desinensia komo en espanyol halis o komo en ebreo: quehilá/keilá: quehilás/quehilot / keilas/keilot. * El djudeo-espanyol uza la desinensia -a para el femenino en maz okasiones ke el kasteyano, en espasyal en los adjektivos (grande/-a, inferior/-ra) aunke tambyen en nombres (vozas, fuentas) i en los interrogativos qualo/quala / kualo/kuala. === Artikolos === {| class="wikitable" !rowspan="2"|<ref name = CJAL>Álvarez López, Cristóbal José (2017) ''[https://idus.us.es/xmlui/bitstream/handle/11441/68487/Crist%C3%B3bal%20Jos%C3%A9%20%C3%81lvarez%20L%C3%B3pez%20-%20Tesis%20doctoral.pdf?sequence=1&isAllowed=y Estudio lingüístico del judeoespañol en la revista "Aki Yerushalayim"]''</ref> !colspan="3"|Determinado !colspan="2"|Indeterminado |- !m !f !n !m !f |- !singular |el |la |lo |un |una |- !plural |los |las |– |unos |unas |} === Demostrativos === {| class="wikitable" !rowspan="2"|<ref name = CJAL /> !colspan="5"|Aki !colspan="5"|Aya !colspan="5"|Ayi |- !colspan="3"|Singular !colspan="2"|Plural !colspan="3"|Singular !colspan="2"|Plural !colspan="3"|Singular !colspan="2"|Plural |- ! !m !f !n !m !f !m !f !n !m !f !m !f !n !m !f |- ! |este |esta |esto |estos |estas |ese |esa |eso |esos |esas |akel |akeya |akeyo |akeyos |akeyas |} {| class="wikitable" !rowspan="2"|<ref name = CJAL /> !colspan="5"|Demostrativo kuantitativo !colspan="5"|Demostrativo kualitativo |- !colspan="2"|Singular !colspan="2"|Plural !colspan="2"|Singular !colspan="2"|Plural |- ! !m !f !m !f !m !f !m !f |- ! |tanto |tanta |tantos |tantas |tal |tal(a) |tales |talas |} === Posesivos === <center> {| style="width: 75%; color: #00007F; text-align: center;" |- style="background-color: #F0F8FF; color: #191970; font-size: 1.3em;" ! colspan="6" | Determinantes posesivos |- style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | ! rowspan="2" | ! colspan="3" | Singular ! colspan="2" | Plural |- ! style="background-color: #88CCFF;" | Maskulino ! style="background-color: #FFCCFF;" | Femenino ! style="background-color: #FAFAD2;" | Neutro ! style="background-color: #88CCFF;" | Maskulino ! style="background-color: #FFCCFF;" | Femenino |- ! colspan="6" style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | Un poseedor |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 1.ª persona | ''mio'' | ''mia'' | ''mi'', ''mis'' | ''mios'' | ''mias'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 2.ª persona | ''tuyo'' | ''tuya'' | ''tu'', ''tus'' | ''tuyos'' | ''tuyas'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 3.ª persona | ''suyo'' | ''suya'' | ''su'', ''sus'' | ''suyos'' | ''suyas'' |- ! colspan="6" style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | Varios poseedores |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 1.ª persona | ''nuestro'', ''muestro'' | ''nuestra'', ''muestra'' | ''nuestro'', ''muestro'' | ''nuestros'', ''muestros'' | ''nuestras'', ''muestras'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 2.ª persona | ''vuestro'' | ''vuestra'' | ''vuestro'' | ''vuestros'' | ''vuestras'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 3.ª persona | ''suyo'' | ''suya'' | ''su'', ''sus'' | ''suyos'' | ''suyas'' |} </center> === Pronombres personales === <center> {| style="width: 75%; color: #00007F; text-align: center;" |- style="background-color: #F0F8FF; color: #191970; font-size: 1.3em;" ! colspan="6" | Pronombres personales |- style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | ! rowspan="2" | ! colspan="2" | Tonika ! colspan="2" | Atona |- ! style="background-color: #88CCFF;" | Sujeto ! style="background-color: #FFCCFF;" | Objeto ! style="background-color: #FAFAD2;" | Akusativo ! style="background-color: #88CCFF;" | Dativo |- ! colspan="6" style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | Singular |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 1.ª persona | ''yo'' | ''mi'' | colspan="2" | ''me'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 2.ª persona | ''tu'' | ''ti'' | colspan="2" | ''te'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 3.ª persona | ''el'', ''eya'', ''eyo'' | ''el'', ''eya'', ''si'' | ''lo'', ''la'', ''se'' | ''le'', ''se'' |- ! colspan="6" style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | Plural |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 1.ª persona | colspan="2" | ''mozotros'', ''mozotras'', ''nozotros'', ''nozotras'' | colspan="2" | mos/moz/nos/mo |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 2.ª persona | colspan="2" | ''vozotros'' | colspan="2" | ''vos'', ''voz'', ''vo'' |- ! style="background-color: #B0C4DE; color: #000000;" | 3.ª persona | ''eyos'', ''eyas'' | ''eyos'', ''eyas'', ''si'' | ''los'', ''las'', ''se'', ''-sen'' | ''les'', ''se'' |} </center> === Numerales === ==== Kardinales ==== <div class="NavContent" style="text-align: left; {{column-count|4}}"> # un (apokopado), uno (''m.''), una (''f.'') # dos # tres # kuatro # sinko # sesh / shesh # siete # ocho # mueve / nueve # diez / dies # onze # dodje # tredje # katorze # kinze # diezisesh / dizisesh # diezisite / dizisiete # dieziocho / diziocho # diezimueve / dizimueve # vente / veinte </div> 21. vente i un(o) (''m.'') / vente i una (''f.'') — 22. vente i dos — 23. vente i tres — ets. <div class="NavContent" style="text-align: left; {{column-count|2}}"> 30. trenta 40. kuarenta 50. sinkuenta 60. sesenta 70. setenta 80. ochenta 90. noventa 100. sien </div> 101. sien i un(o) (''m.'') / sien i una (''f.'') — 102. sien i dos — 113. sien tredje — 121. sien vente i un(o) (''m.'') / sien vente i una (''f.'') — ets. <div class="NavContent" style="text-align: left; {{column-count|3}}"> 200. dozientos (''m.'') / dozientas (''f.'') 200. dozientos i un(o) (''m.'') / dozientas i una (''f.'') 231. dozientos trenta i un(o) (''m.'') / dozientas trenta i una (''f.'') 300. trezientos (''m.'') / trezientas (''f.'') 400. kuatrosientos (''m.'') / kuatrosientas (''f.'') 500. kinientos (''m.'') / kinientas (''f.'') 600. sheshentos (''m.'') / sheshentas (''f.'') 700. setesientos (''m.'') / setesientas (''f.'') 800. ochosientos (''m.'') / ochosientas (''f.'') 900. novesientos (''m.'') / novesientas (''f.'') 1000. mil 2000. dosmil, ets. </div> ==== Ordinales ==== * Ordinales: primer, -o,-a, -os, -as, sigundo, -a, -os, -as/segundo, -a, -os, -as, treser, -o, -a, -os, -as, kuatrén, -o, -a/kuartén, -o, -a, sinkén, -o, -a, sején/sezén, -o, -a, setén, -o, -a, ochén, -a, novén, -a, diezén, -a, onzén, -a, dodjén, -a, tredjén, -a, diziochén, -a, ventén, sinkuentén, ultimo, -a, -os, -as. ==== Otros ==== * Fransionarios: medio, -a, metad/mitad, tersio, kuarto. * Multiplikativos: doble, dovlado/doblado, tresdovlado/tresdoblado. === Sustantivos === En djudeo-espanyol ay sustantivos komunes, los kualos indikan la klasa a la ke pertenese el objeto desinyado (kaza) i propios, los kualos distingen a un individuo de entre los de la su klasa. En kuanto al djenero, los sustantivos pueden ser maskulinos (suelen terminar en konsonante o en -o: elevo, mazal) i femeninas (suelen terminar en -a: eleva). Alkunas palavras son diferentes kuando troka el su djenero komo aktor i aktrisa. En relasion al numero, los sustantivos pueden ser singulares o plurales. En djeneral, el plural se konstruye anyadyendo -s a los biervos ke akaban en vokal i -es a akeyos ke akaban en konsonante. Los biervos de orijin ebreo tienen su plural en -im (goy/goyim) i alkunos biervos de orijin kastiyano tambien uzan esta terminasion (ladron/ladronim). === Verbos === {{Main|Kondjugasion de verbos en djudeo-espanyol}} Los verbos son palavras variables ke indikan aksyón, prosezo o estado. En djudeo-espanyol la majoridad de los verbos se kondjugan de forma regular asigun tres patrones unikos (kondjugasyones o konjugasyones) definidos asigun la vokal temátika: # La primera konjugasyón es formada por verbos kon infinitivos en '''-ar''' i es dezvelopada de la primera konjugasyón latina de verbos kon infinitivos en -ARE. # La sigunda konjugasyón es formada por verbos kon infinitivos en '''-er''' i es la evolusyón direkta de la sigunda konjugasyón latina de verbos con infinitivos planos en -ĒRE.<!-- No estoy seguro de que haga falta incluir el parrafo proximo A tercera conchugación latina de verbos con infinitivos esdrúixols en -ĔRE quedó vuida por o cambio accentual, que suposaba pasar a l'anterior conchugación de verbos con infinitivo plan, de fueras de poquetz que pasoron a la quatrena conchugación latina u a la tercera conchugación aragonesa. Manimenos en aragonés benasqués en quedan restos, a l'egual que en catalán y luengas galo-romances. La tresera konjugasyón latina de verbos con infinitivos {esdrujulos} en -ĔRE kedó [vuida] por el trocamiento de aksanto, ke supozia pasara [a l'anterior] konjugasyón de verbos kon infinitivo plano, [de fueras de poquetz] ke [pasaron = pasaron?] [a la] kuatrena konjugasyón latina o [a la] tresera konjugasyón de varias linguas [galo-romansas?]. --> #La tresera konjugasyón es formada por verbos kon infinitivos en '''-ir''' i es la evolusyón direkta de la kuatrena konjugasyón latina de verbos kon infinitivos en -IRE. === Adverbos === * Leksiskos: ** Kalifikativos: avagar, bien, mal, duro, presto, solo. ** De lugar: abasho, (a)delantre, (a)dientro/alientro, afuera, aparte, ar(r)iva, atras, debasho, detras, enfrente, enriva, ensima, leshos, serka. ** De tyempo: antes, despues/dempues/dospues/deskues, luego, demprano, entremientres, trade. ** Model: akavzo * Pronominales: ** Deiktikos: *** Espasiales: aki, aya, ayi, i, na *** Temporales: agora, agorananyo, anoche, ayer, demanyana, entonses/estonses, manyana, oganyo, oy *** De modo: ansi/ansina *** De kuantita: tanto ** Kuantitativos: bastante, demas, demazia, demaziadamente, mas, mu(n)cho, muy, poko; cuantitativos temporales: nunka, siempre; kuantitativos aspektuales: ainda, ya ** Numeral: emprimero ** Identifikativo: mizmo *** Identifikativo polar: si, no, tambien ** Relativos: ande/onde, (a)segun/(a)sigun komo, kuanto, *** Interrogativos o eksklamativos: ande/onde, komo, kuando, kuanto * Otros: afilu, dunkue, enfin, endjuntos === Preposisiones === La lista de preposisiones en djudeo-espanyol es: a, ande/onde, ante, antes, (a)segun/(a)sigun, asta, basho, de, delantre, desde/dezde, despues, durante, en, entre, enverso, fina, kon, kontra, malgrado, mediante, para, por, serka, sin, sobre/sovre, verso La lingua tene anke alkunas lokusiones preposisionales: a la fin de, a kavza de, a titolo de, djuntos kon, en baza de, en desparte de, en segito a, komo konsekuensa de, por modo de. === Kondjunksiones === # Koordinantes: i, ni, o ama, ma, sino(n) (ke), sea... i sea tambien # Subordinantes: aunke / anke, dunke, ke, kuando, komo, porke, pues, si tal(a)... ke # Lokusiones kondjunktivas: a mizura ke, afin de, afin ke, al tanto ke, ansi ke, antes ke, asta ke, aunke / anke, de manera a, de mizmo ke, de tanto mas ke, desde/dezdeke, despueske, en lo ke, fina ke, malgradoke, mientreske, para ke, porke, mizmosi, siendoke, talke, todotiempoke, visto ke == Leksiko == Los biervos del djudeo-espanyol se pueden dividir tres<ref name= CJAL/>: * heredado: Akeyos biervos ke ya aparesen en la linguas antes de la ekspulsion. * akiridos: emprestimos de las linguas kon kualas la lingua estava en kontakto, komo el ebreo (kal, haham, shabat), el turko (kuti), el fransez (buto, evenimento, magazen), el italiano (reushir), el portuges (enshugar) i otras linguas komo el grego (piron). * multiplikado: formasion de biervos muevos usando prefiksos (abashar, enfinkar, esforsar, remplasar) i sufiksos (ejipsiano, murmurear, tenekedji, portretista, sekretivo), i formando biervos kompuestos (pasatiempo, postos-yave). ==Ortografia== Aktualmente, el djudeo-espanyol se eskrive mas akorruto en el Alefbet latino, amá y aya diferensyas entre las propuestas eksistentes. Por enshemplo, y ay kenes kreyen en auzar una ortografia etimologika, ke guadre la eskritura del syéklo kindje (XV), o adaptar a la del [[Lingua kastilyana|espanyol kastiyano]] aktual. En [[Turkiya|la Turkiya]] se uza el alefbet turkano, kualo es prisipalmente fonetiko, i en [[Fransia]], es komun uzar la ortografia franzesa (espesyalmente "ch" i "tch" por "sh" i "ch", respectivamente). Ama, avagar avagar, la ortografiya de ''[[Aki Yerushalayim]]'' empiesa a tornarse mas komun ''(esta es la ortografiya ke guadramos en este teksto i en la Vikipedia en Ladino en Alefbet Latino).'' Ansina se eskrive en alefbet ivreo, espesyalemente en [[Medinat Yisrael|Israel]]. Antikamente, era mas komun kon karakteres rashi ke en kuadrada, i se auzaba en una eskritura manuskrita partikolar i mui ermoza ke se yama "solitreo". Este uzo de eskrivir romanse (djudio) en letras del alefbet ivreo se konose ansina komo "alhamiado" (komo se yamaba tambien kuando era en letras arabes). Y ay tekstos eskritos en alefbet grego (en [[Gresia]]) i siriliko (en la antika Yugoslavia i en [[Bulgaria]]) ama no era un uzo komun. ===Alefbet en Ortografia ''Aki Yerushalaim''=== * A: "alhad" (sunday, dimanche, domingo; del arabo "al-had", primer dia de la semanada), "arba" (eve, veille, víspera/alba; del [[ivrit]] 'erev) * B: prenunsiada sin diferensia kon V, "biervo" (word, mot, palabra/verbo), "bruyido" (noise, bruit, ruido), "boz" (voice, voix, voz) * CH: tsh, komo CH en engles i en kastiyano halis, "chapines" (shoes, chaussures, zapatos), "chikez" (childhood, enfance, niñez) * D: "debasho" (under, sous, debajo), "dubio" (doubt, doute, duda) * DJ: komo "jeep" en engles, "djudio" (jewish, juif, judío), "kunduradji" (shoemaker, cordonnier, zapatero) * E: "echar lashon" (to chat, bavarder, charlar), "eskerensya" (longing, regret, añoranza/querencia) * F: "fazer" (to do, faire, hacer), "fishugar" (to disturb, déranger, molestar/fisgar) * G: g, siempre komo "gu" (fr, esp) o "gh" (ita), "golor" (smell, odeur, olor), "gizar" (to cook, faire la cuisine, guisar) * H: X, komo J en kastiyano halis, CH en aleman o HET en ivrit, "hazino" (ill, malade, enfermo), "haham" (wise, sage, sabio; tambien, Rabi o Rubi emportante) * I: "ishalla" (God willing, plaise à Dieu, Ojalá), "inyeto" (grandson, grand fils, nieto) * J: komo J en franzes, "ijo" o "fijo" (son, fils, hijo), "vijitar" (to visit, rendre visite, visitar) * K: "kaji" (almost, presque, casi), "kale" (it must, il faut, debe) *(no se uzan C o Q para eskrivir sonido K) * L: "lonso" (bear, ours, oso), "luenga" (tongue, langue, lengua) * M: "mazaloso" (lucky, chanceux, suertudo), "merkar" (to buy, acheter, comprar/mercar) * N: "nono" (grandpa, grand père, abuelo), "negro" (bad, mauvais, malvado/malo) ***(la kulor es "preto" / black, noir, negro) * NY: komo Ñ en espanyol halis, GN en franzes o italiano, "anyada" (year, année, año), "esfuenyo" (dream, rêve, sueño) * P: "pishin" (quickly/fast, tout de suite/vite fait, en seguida/rápido), "pezgado" (heavy, lourd, pesado) * R: "ridoma" (bottle, bouteille, botella), "roz" (pink, rose, rosa) * S: "safanorya" (carrot, carrote, zanahoria), "sedakero" (beggar, mendiant, mendigo) * SH: komo SH en engles o CH en franzes, "shukur" (thanks, merci, gracias), "shushulera" (diarrhea, diarrhée, diarrea) * T: "tanyer" (to play an instrument, jouer un instrument, tocar un instrumento/tañer), "topar" (to find, trouver, encontrar/topar) * U: "uniko" (only/unique, seul/unique, único), "umo" (smoke, fumée, humo) * V: prenunsiada sin diferensia kon B, "vava" (grand mother, grand mère, abuela), "venir" (to come, venir, venir) * Y: siempre komo I, "yerrarse" (to make a mistake, se tromper, equivocarse/errar), "yelado" (cold, froid, helado/frío) * Z: siempre komo Z franseza, "zor" (hard/difficult, difficile, difícil), "zirguela" (prune, prune, ciruela) === Alefbet ebreo === El espanyol muestro se ha eskrito tradisionalmente en alefbet ebreo, uzando los karakteres rashi. Abasho se topan las letras ebreas uzadas en djudeo-espanyol. {| class="wikitable Unicode" dir="rtl" |- align=center !Letra de imprenta |'''א'''||'''ב'''||'''ב׳'''||'''ג'''||'''ג׳'''||'''ד'''||'''ה'''||'''ו'''||'''ז'''||'''ז׳'''||'''ח'''||'''ט'''||'''י'''||'''יי'''||'''כ/-ך'''||'''ל'''||'''מ/-ם'''||'''נ/-ן'''||'''ניי'''||'''ס'''||'''ע'''||'''פ/-ף'''||'''פ׳/-ף׳'''||'''צ/-ץ'''||'''ק'''||'''ר'''||'''ש'''||'''ת''' |- align=center !Letra rashi |[[Image:Hebrew letter Alef Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Bet Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Bet Rashi.png|15px]]׳||[[Image:Hebrew letter Gimel Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Gimel Rashi.png|15px]]׳||[[Image:Hebrew letter Daled Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter He Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Vav Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Zayin Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Zayin Rashi.png|15px]]׳||[[Image:Hebrew letter Het Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Tet Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Yud Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Yud Rashi.png|15px]][[Image:Hebrew letter Yud Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Kaf-nonfinal Rashi.png|15px]]/-[[Image:Hebrew letter Kaf-final Rashi.png|15px]]||[[Image:Lamed (Rashi-script - Hebrew letter).svg|15px]]||[[Image:Hebrew letter Mem-nonfinal Rashi.png|15px]]/-[[Image:Hebrew letter Mem-final Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Nun-nonfinal Rashi.png|15px]]/-[[Image:Hebrew letter Nun-final Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Nun-nonfinal Rashi.png|15px]][[Image:Hebrew letter Yud Rashi.png|15px]][[Image:Hebrew letter Yud Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Samekh Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Ayin Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Pe-nonfinal Rashi.png|15px]]/-[[Image:Hebrew letter Pe-final Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Pe-nonfinal Rashi.png|15px]]׳/-[[Image:Hebrew letter Pe-final Rashi.png|15px]]׳||[[Image:Hebrew letter Tsadik-nonfinal Rashi.png|15px]]/-[[Image:Hebrew letter Tsadik-final Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Kuf Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Resh Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Shin Rashi.png|15px]]||[[Image:Hebrew letter Taf Rashi.png|15px]] |- align=center !Aki Yerushalayim |a, Ø, e, o||b||v||g||dj, ch||d||a, e||u, o, v||z||j||h||t||i, e, y||y||k, h||l||m||n||ny||s||Ø, e, a||p||f||<span dir=ltr>(t)s</span>||k||r||sh, s||t |} === Solitreo === [[File:Judaeo-Spanish in Rashi and Soletreo.png|197px|thumb|"Judeo-espanyol" en solitreo i en eskritura rashi.]] Los sefaradim tambien an uzado el solitreo, una forma de eskritura a mano. Se uzava prinsipalemente en los Balkanes i la Turkia, kon los karakteres rashi uzados en la imprenta. En la komunitas sefaradim de Maroko i Levante se uzava para eskrivir ebreo i djudeo-arabo. Anke en ambos lugares la eskritura se yama solitreo, ambas son diferentes<ref>[http://www.jewishencyclopedia.com/view.jsp?artid=1308&letter=A#3547 Cursive Hebrew], 1901–1906 Jewish Encyclopedia</ref>. Esta eskritura es prekursora de la eskritura a mano del ebreo de orijen ashkenazi. Kon el deklino dela lingua i la dispersion de las komunitas sefaradis, es difisil enkontrar egzemplos de solitreo. Una dijitalizasion de las memorias de un merkader djudio de Selanik del syeklo XIX por investigadores de la Universita de Stanford mos dio una fuente de alta kalidad para kienes estudian la lingua i el solitreo<ref>[http://www.sup.org/ladino/ The Ladino Manuscript]</ref>. == Literatura == {{AP|Literatura sefaradi}} La literatura en djudeo-espanyol se puede dividir en dos partes, una afitada con el Me'am Loez, en los syeklos XVIII i XIX, i otra ke afitó en el empiese del syeklo XX. Esta sigunda etapa duró asta la Sigunda Gerra Mondiala. En kuanto a los djeneros, se divide en tres: la traduksyon de tekstos sagrados, literatura de los rabinos i kuentos, fabulas, proverbyos, poemas i istoryas kortas. Alkunas ovras tempranas son ''Kronikas de los Reyes Otomanos'' de Moshe Almosnino i una de las primeras ovras de tema profano ke mos ayegaron asta oy es ''La güerta de oro'' de David M. Atís, publikada en alefbet ebreo en Liorna en 1778<ref>[https://eprints.ucm.es/39941/1/T37947.pdf Edición y caracterización lingüística del libro sefardí "La güerta de oro" de David M. Atías (Liorna, 1778)]</ref>. En el syeklo XIX aparesieron ''Los dos mellizos''. Mas resiente es ''En tierras ajenas yo me vo murir'', de Gad Nasí, una kompilasion de kuentos i testimonios en djudeo-espanyol i la ovra de Elizer Papo, kien publika libros omo ''La megila de Saray'' desde la Universitá Ben Gurion del Negev. En epika tenemos los kansioneros sefaradis de la Edad Media. Podemos destakar los romanses de Yaakov Abraham Yona kompilados en varios livros komo el ''Livriko de romansas importantes'' (1908), la ''Gu'erta de romansas 'importantes'' (1920), la ''Broshura de romansas 'importantes'' (1910) i ''Gu'erta de romansas antiguas de pasatyempo''<ref>Armistead, S., & Silverman, J. (1963). ''Algo más para la bibliografía de Yacob Abraham Yoná''. Nueva Revista De Filología Hispánica, 17(3/4), 315-337. Retrieved from http://www.jstor.org/stable/40297679</ref>. El ''Livriko de romansas importantes'', tyene 12 romanses entre los kuales estan ''Por los palacios de Carlo'' (tresero, de tradision bosnia) i ''Salir kere el mez de Mayyo'' (sinkeno, enshemplo de un kante de Selanik). Relasionadas kon los romanseros estan los kantes populares sefaradies, los kuales se dividen en Endemas es emportante la ''Istorya kompuesma'' de Yosef Hayim de Karnabat<ref>[https://www.academia.edu/33651787/Sintid_esta_endetcha_que_quema_el_corasson_A_Judeo-Spanish_epic_poem_in_rhyme_and_meter_lamenting_the_brutality_of_invading_Russians_toward_the_Jews_in_Bulgaria Sintid esta endetcha que quema el corasson A Judeo-Spanish epic poem in rhyme and meter, lamenting the brutality of invading Russians toward the Jews in Bulgaria]</ref>, una endecha publikada en 1878 ke kuenta la destruksion de la komunita djudia de Karnabat i la gera ruso-otomana. Destaka la poesya de Shmuel HaNagid, Shlomo ibn Gabirol i Yehuda HaLevi como los tratados de Halevi, Moses ben Maymon i Hasdai Kreskas. En la poesya moderna destakan Margalit Matityahu, Avner Peretz, Viktor Perera, Rita Gabbai Simantov, Clarisse Nikoïdski, i Sara Benveniste Benrey. En la narrativa moderna destaka Matilda Koen-Serrano. En teatro, tres pyesas de teatro klasiko del syeklo XVI, eskritas con alefbet ebreo an yegado a mozotros: Dos, "Aquilana", eskrita por Bartolome de Torres Navarro (1480-1530) i "Tragedia Josephina", de Micael de Carvajal (kyen muryo en 1578) son piesas de teatro klasiklo espanyol (tradusido a djudezmo). La tresera Ma'aseh Yosef es una obra orijinala. Otro enshemplo es ''Las semanas de Pesah'', de Aharon de Yosef Hazan representasad en Izmir en 1883 i publikada en Yerushalayim en 1894<ref>Romero, Elena (2012) ''Una breve comedia sefardí: Las semanas de Pésaḥ'', en ''Sefarad'' Vol 72, No 1 p 227-237</ref>. En traduksyon, podemos distingir entre la traduksyon dela Tanah i la traduksyon de literatura sekular. En la traduksyon de literatura sekular destaka la de La Odisea, por Moshe 'Ha-Elion<ref>Nir Hasson, [http://www.haaretz.com/print-edition/news/holocaust-survivor-revives-jewish-dialect-by-translating-greek-epic-1.417423 ''Holocaust survivor revives Jewish dialect by translating Greek epic,''] at [[Haaretz]], 9 March 2012.</ref> i alkunas partes de [[Don Kishot de la Mancha]], ke aparesieron en los periodikos ''El Amigo de Famiya'' (1881) i ''La Boz de Oriente'' (1931). En traduksyon dela Tanah, la trezlasyon mas antika es la de Elizer Soncino en 1547. Esta trezlasyon tenya el teksto ebreo, un teksto en djudeo-espanyol en alefbet rashi i otro en grego, kon una transliterasyon en alefbet ivrit<ref>Fernandez Vicet, Lester (2016) ''[https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/52343/Judeo-Spanish-LESTER-VICET.pdf?sequence=1&isAllowed=y The status of Judeo-Spanish in a diachronic and synchronic perspective]'', Oslo: University of Oslo</ref>. === Prensa === El primer periodiko publikado fue Shaare Mizrah, en Izmir en 1845. Dezde esta fecha asta oy endiya, podemos distingir varios periodos<ref name= prensa>[https://esefarad.com/?p=24249 Sovre la prensa djudia en Turkia - Parte 1, por Gad Nassí]</ref>: # Empiese (1845-1908) # Floresion (1909-1914) # Deklino (1914-1922) # Silensio (1922-1948) # Segunda Floresion Al primer peryodo pertenesen los periodikos mas enfluyentes i prestijiozos en djudeo-espanyol, ke son "La Buena Esperansa", aparesido en Izmir en 1871, "El Tyempo", Istambul 1871;; "La epoka" Selanik, 1875; "El TElegrafo", Istambul 1879, i "El avenir", Selanik, 1898<ref name= press>[https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/52343/Judeo-Spanish-LESTER-VICET.pdf?sequence=1&isAllowed=y The status of Judeo-Spanish in a diachronic and synchronic perspective]</ref>. La Buena Esperansa publikado en Izmir en 1842 / 1843, por Rafael Uziel, es el segundo periodiko del Mundo Sefardi. Su editor, Rafael Uziel, en su segiente jurnal, Sha’arey Mizrah – Puertas del Oriente — publikado en 1845, nota ke La Buena Esperansa fue obligado de kedar de ser publikado, achakes de difikultades finansieras<ref name= prensa />. Durante el sigundo periodo asta la Primera Gerra Mondiala, la prensa sefaradi floresyo. Depues de la kaida del Emperio Otomano i el nasimyento dela Turkia moderna, la prensa en djudezmo se estendia por sivdades komo Izmir i Istambul enla Turkia, Selanikn i Xanzi en Gresia, Sofia, Ruse i Plovdiv en Bulgaria, Turnu-Severin en Rumania, Belgrado en Servia, Viena en Austria i Alejandria i Kairo en Ejipto<ref name= press/>. Egzistieron tambyen periodikos satirikos komo El Kirbach, El burlon, Aksyon en Selanik i El Gracioso, El djougueton en Istambul i El descarado en Yerushalayim<ref name= press/>. Entre 1990 (anyo del sierre de La luz de Israel) i 2005, kuando aparesio El amaneser, no hubo periodikos en djudeo-espanyol<ref name= press/>. Solo egziste un magazin en djudezmo: [[Aki Yerushalayim]], kreado en 1975<ref name= press/>. == Kantes == Munchos kantes relijiozos en Ladino son traduksiones del [[Lingua ebrea|Ivrit]]. Por enshemplo, ''Ein k'Eloheynu'' en Ladino es: :Non komo muestro Dio, :Non komo muestro Sinyor, :Non komo muestro Rey, :Non komo muestro Salvador. :Ken komo muestro Dio, :Ken komo muestro Sinyor, :Ken komo muestro Rey, :Ken komo muestro Salvador. :… :Bendicho el muestro Dio, :Bendicho muestro Sinyor, :Bendicho muestro Rey, :Bendicho muestro Salvador. :Tu el muestro Dio, :Tu el muestro Sinyor, :Tu el muestro Rey, :Tu el muestro Salvador. :''etc.'' {| |'''[[Kuando el Rey Nimrod]]''' ''(Adaptasyon)'' |'''When King Nimrod''' ''(English translation)'' |- |Kuando el Rey Nimrod al kampo saliya<br>mirava en el syelo i en la estreyeriya<br>vido una lus sankta en la [[máale djudia|djudería]]<br>ke avia de naser Abraham Avinu. |When King Nimrod went out to the field <br>He looked into the sky and the stars <br>He saw a holy light in the Jewish quarter <br>Because Abraham our father was going to be born. |- |Abraham Avinu, Padre kerido<br>Padre bendicho, la luz de Israel. |Abraham Avinu [our Father], dear father<br>Blessed Father, light of Israel. |- |Luego a las komadres enkomendava<br>ke toda mujer ke prenyada kedasse<br>si no pariera al punto, la matasse<br>ke avía de naser Abraham Avinu. |Then he was telling all the midwives<br>That every pregnant woman<br>Who did not give birth at once was going to be killed<br>because Abraham our father was going to be born. |- |Abraham Avinu, Padre kerido<br>Padre bendicho, luz de Israel. |Abraham Avinu, dear father<br>Blessed Father, light of Israel. |- |La mujer de [[Terach]] kedó prenyada<br>i de día en día el le preguntava<br>¿Deké tenésh la kara tan demudada?<br>eya ya sabía el bien ké tenía. |Terach's wife was pregnant<br>and each day he would ask her<br>Why do you look so distraught?<br>She already knew very well what she had. |- |Abraham Avinu, padre kerido<br>Padre bendicho, luz de Israel. |Abraham Avinu, dear father<br>Blessed Father, light of Israel. |- |En fin de nueve meses parir kería<br>iva kaminando por kampos y vinyas,<br>a su marido tal ni le deshkuvría<br>topó una meará, ayí lo pariría |After nine months she wanted to give birth<br>She was walking through the fields and vineyards<br>Such would not even reach her husband<br>She found a manger; there, she would give birth. |- |Abraham Avinu, Padre kerido<br>Padre bendixo a la luz de Israel. |Abraham Avinu, dear father<br>Father who blessed the light of Israel. |- |En akeya ora el nasido favlava<br>"Andávos mi madre, de la meará<br>yo ya topo kén me alexasse<br>mandará del syelo ken me akompanyará<br>porke só kriado del Dio bendito." |In that hour the newborn was speaking<br>'Get away of the manger, my mother<br>I will somebody to take me out<br>He will send from the heaven the one that will go with me<br>Because I am a servant of the blessed God.' |- |Abraham Avinu, Padre kerido<br>Padre bendicho, luz de Israel |Abraham Avinu, dear father<br>Blessed Father, light of Israel. |- |&nbsp; |- |'''Por una Ninya'''<br>(kante de [[Sofia]], [[Bulgaria]]) |'''For a Girl''' ''(English translation)'' |- |Por una ninya tan fermoza<br>l'alma yo la vo a dar<br>un kuchilyo de dos kortes<br>en el korason entro. |For such a beautiful girl<br>I will give my soul<br>a double-edged knife<br>pierced my heart. |- |No me mires ke'stó kantando<br>es lyorar ke kero yo<br>los mis males son muy grandes<br>no los puedo somportar. |Don't look at me; I am singing,<br>it is crying that I want,<br>my sorrows are so great<br>I can't bear them. |- |No te lo kontengas tu, fijika,<br>ke sos blanka komo'l simit,<br>ay morenas en el mundo<br>ke kemaron Selanik. |Don't hold your sorrows, young girl,<br>for you are white like bread,<br>there are brunette girls in the world<br>who set fire to [[Selanik|Thessaloniki]]. |} ==Egzemplo== '''Idioma djudeo-espanyol''':<br> El djudeo-espanyol, djudio, djudezmo o ladino es la lingua avlada por los sefardim, djudios ekspulsados de la [[Espanya]] enel anyo 1492. Es una lingua derivada del [[Lingua kastilyana|espanyol medieval]] i avlada por 150.000 personas en komunitas en Israel, la [[Turkiya]], antika [[Yugoslavia]], <!--[[User:Zozoulia|&#123;&#123;subst:signed&#124;Zozoulia}} &#123;&#123;time}}]] 12:43, 14 November 2006 (UTC)-->[[Gresia|la Gresia]], [[Marroko|el Marroko]], [[Puerto Riko]] i [[Mayorka|la adá de Mayorka]], entre otros. '''[[Lingua kastilyana]]''':<br> ''El judeoespañol o ladino es la lengua hablada por los sefardíes, judíos expulsados de España en 1492. Es una lengua derivada del español medieval y hablada por 150.000 personas en comunidades en Israel, Turquía, la Antigua Yugoslavia, Grecia, Marruecos, Puerto Rico y la isla de Mallorca, entre otros.'' '''[[Lingua inglesa]]''':<br> ''Judeo-Spanish or Ladino is a language spoken by the Sephardim, Jews expelled from Spain in 1492. It is a language derived from Medieval Spanish and spoken by 150,000 people in communities in Israel, Turkey, the former Yugoslavia, Greece, Morocco, Puerto Rico, and the island of Majorca, among others.'' ==Referensias== <references/> == Bibliografia == * Hemsi, Alberto: ''Cancionero Sefardí'' * Kohen, Elli; Kohen-Gordon, Dahlia. ''Ladino-English, English-Ladino: Concise Encyclopedic Dictionary''. Hippocrene Books: New York, 2000 * Markus, Shimon, ''Ha-safa ha-sefaradit-yehudit'' (the Judeo-Spanish language): Jerusalem, 1965 * Martínez-Gálvez, C., Sánchez-Pérez, M. (2015). Adaptación al medio: cambios de proyectos iniciales en la prensa sefardí otomana. Historia y Comunicación Social. Vol. 20, número 1, páginas 67-87. * Molho, Michael: ''Usos y costumbres de los judíos de Salónica'' (1950) * Socolovsky, Jerome. "Lost Language of Ladino Revived in Spain", ''Morning Edition'', National Public Radio, March 19, 2007. [http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=8989551] * Габинский, Марк А. ''Сефардский (еврейско-испанский) язык''. (M.A. Gabinsky. Sephardic (Judeo-Spanish) language, in Russian). Ştiinţa: Chişinău, 1992. * [https://eleven.co.il/article/11527/ ''Еврейско-испанский язык''. Электронная еврейская энциклопедия]. (The Jewish Encyclopedia in Russian on the Web, Jerusalem). ==Ver endemas== *[[Autoridad Nasionala del Ladino]] *[[Ladinokomunita]] *[[Şalom]] *[[Sefardim]] *[[Djudaismo]] *[[Linguas djudeo-romansas]] *[[Djudeo-katalan]] *[[Djudeo-italiano]] *[[Djudeo-aragonez]] *[[Djudeo-latin]] *[[Djudeo-portugez]] *[[Djudeo-provenzal]] *[[Djudeo-fransez]] *[[Haketia]] *[[Tetuani]] *[[Mozarabo]] *[[Idish]] ==Atamientos eksternos== * [http://www.ladinotype.com LadinoType&trade; - A Ladino Transliteration System for Solitreo, Meruba, and Rashi] * [http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=lad Ethnologue report for Ladino] * [http://www.sephardicstudies.org/komunita.html Ladinokomunita] * [http://www.aki-yerushalayim.co.il/anl/ Autoridad Nasionala del Ladino] * [http://www.mishkan.com/ladinoalefbet.html The Ladino Alphabet] * [http://lingua.cc.sophia.ac.jp/diksionario-LK/ Diksionario de Ladinokomunita] * [http://www.orbilat.com/Languages/Spanish-Ladino/index.html Judeo-Spanish (Ladino) at Orbis Latinus] * [http://www.primary-music.com Ladino music] de [[SuZy]] y [[Margalit Matitiahu]] * [http://www.grijalvo.com/Matilda_Koen_Sarano/b_Matilda_Kuzina_kongreso.htm A randomly selected example of use of ladino on the Worldwide Web: La komponente kulinaria i linguístika turka en la kuzina djudeo-espanyola] * [http://www.tapuz.co.il/tapuzforum/main/anashim.asp?forum=420&pass=1 Israeli Ladino Language Forum (Hebrew)] * [http://lingua2.cc.sophia.ac.jp/diksionario-LK/ Diksionario de Ladinokomunita] * Djudeo Espanyol Hip-Hop [https://www.facebook.com/LosSerenosSefarad Los Serenos Sefarad] * [https://diksionaryo.szabgab.com/ Diksionario Ladino Inglez Kasteyano Turko] {{Linguas djudias}} {{Djudeo-espanyol}} [[Kateggoría:Vikipedya:Artikolos kon varias grafias]] [[Category:Linguas]] [[Katēggoría:Linguas romansas]] [[Category:Linguas indoevropeas]] [[Kateggoría:Linguas djudias]] [[Katēggoría:Linguas djudeo-romansas]] [[Kateggoría:Lingua djudeo-espanyola| ]] 4arcfhqc94xczherfttg7eoemkqry87 Kateggoría:User ig 14 2575 209265 139875 2022-07-26T03:58:43Z 186.189.85.193 magdalena wikitext text/x-wiki magdalenq rmkngxstsvd1gxbfgxczkushcv2qvks