Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebtar_amenzu
MediaWiki 1.39.0-wmf.22
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Gadget
Discussion gadget
Définition de gadget
Discussion définition de gadget
Sujet
Mulud Mɛemmri
0
125
106007
105800
2022-07-28T18:02:49Z
2A04:CEC0:11E6:B2BA:0:35:EB2:CB01
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''Mulud Mɛemmri''', neɣ '''Mulud At Mɛemmer''', d amaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d tutlayt [[Tamaziɣt]], d netta d amezwaru iy yeslemden Tamaziɣt di tseddawit n [[Lezzayer]].
Dda Lmulud ilul ass 28 duǧember 1917 di Tewrirt Mimun deg [[Ayt Yanni]] di [[Tizi Wezzu]]. Yemmut ass 25 n furar 1989 di [[Ɛin n Defla]] deg webrid n tuɣalin-is si [[Ameṛṛuk|Merruk]].
== Tameddurt ==
Mulud At Mɛammer yelmed, imi yella d ameẓyan, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yunag-d ɣer Lmerruk ɣef texxamt n unat-is deg [[Rbaṭ]]. Rebɛa n yiseggasen sakkin yuɣal-d ɣer Lezzayer ad yekfa almad-ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di teɣṛemt n Lezzayer; kra n yiseggasen sakkin, imi yekfa-d almad-is, yeǧǧa-d aneggaru-agi ɣef yewwin aɣerbaz nniḍen iwumi qqaren ''“Louis-le-Grand”'' di teɣṛemt n Paris i wakken ad yuɣal d aselmad.
Deg 1939 ikcem-d ɣef tzemmalt, asmi Ttrad n Ddunit II tebda-d, lameɛna yettwaserreḥ-d deg Tuber 1940: Lmulud Mɛemmri ikcem-d ɣef uɣiwen n tisekwla n uɣerbaz n temdint Lezzayer.
Deg 1942, sakkin agwad n Lmarikan ɣef [[Tafriqt n ugafa]], Mɛemmri yettnuda ɣef tzemmalt i tikkelt tis snat; yezra igran n yimenɣi n Ṭṭelyan, Fransa, akked Lalman.
Di taggara n ttrad, 1945, yessewjed-d, deg Paris, ɣef tmenyugart n yiselmaden; sakkin ayagi yuɣal-d ɣer Lezzayer deg Ctember 1947. Yesselmad deg Lemdiya akked Ben-ɛaknun yerna yura-d adlis-is amezwaru, ''[[Tawrirt yettwattun]]'' ("La Colline oubliée") deg 1952.Lameɛna s ddaw n tiggermemt n temɛict deg Lezzayer yeǧǧa-d tamdint n Lezzayer deg 1957.
Seg 1957 armi 1962, Mulud At Mɛammer iɛac deg Lmerruk.
Deg 1962, armi terbeḥ azarug-ines, Mulud At Mɛammer ikcem-d ɣer Lezzayer. Seg 1965 armi 1972, yesselmed Tamaziɣt deg tesdawit n temdint n Lezzayer s ddaw n uferkaw n umezruy n yigduden; ayagi sakkin tagdelt n yislemaden n tmaziɣt deg 1962 ɣef ddemma n unabad n Lezzayer.
Mulud At Mɛammer yesselmed tamziɣt s ddaw tamagazt i iḥersen n tmsulta n sser n unabad n [[Lezzayer]].
Deg 1969 Mɛemmri yesdukkel iḍrisen n umedyaz aqbayli Si Muḥend. 1969 armi 1980 yella d anemhal n yiferkawen n idelsen n yemdanen, amezruy atrar, akked amezruy n yigduden.
Deg 1980, sakkin tagdelt n usarag-is deg Tizi Uzzu ɣef tamedyazt taqdimt n wegdud aqbayli, bdan ccwal n ''[[Tafsut n yimaziɣen|Tafsut Tamaziɣt]]''.
1982, ixleq-d deg Paris ''Tuddsa n Yislemaden & Tagmi n Tamaziɣt'' ("Centre d Etudes de Recherches Amazighes", CERAM), akked tasɣunt ''Awal''. Deg 1988 Mulud Mɛemmri yettwaqbel am ṭṭbib s tamanegt deg tesdawit n ''la Sorbonne''.
Mulud At Mɛammer yemmut deg wass n 26 di Furar 1989, lameɛna aḥric ameqran n medden sɛan ccek belli anabad Aɛrab n Lezzayer i t-yenɣan deg tmeddit-nni; ayagi merra d ayen i izemren ad d-ssefhem s tidet, akken ilaq, amxix-agi.
Mulud At Mɛammer yeǧǧa later d tikta meqren akter n uḥric ameqran n yimalwayen ayen llan deg umezruy n wegdud aqbayli; akter n Masensen, akter n Yugurten, akter n Lkahina, Mɛemmri yebda-d abrid i yettawin ɣer umneɛ n rruḥ n wegdud aqbayli, agdud-nneɣ.
== Tanebdurt ==
'''Tabṛatt i Muḥend Azwaw ff tmusni'''
: I kečč a Muḥend Azwaw t-tezzyiwin-ik adlis-a, ad ak d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak d-iqqim t-tagejdit, ad ak d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura inek. Mi ara t-walin medden ammar ad ilin wid ara d ak yinin:
:- Tigi t-tiḥkayin n zikenni, t-timucuha n Teryel iyess ssedhuyen arrac, i wacu d aɣ nfaant tmucuha n zik, i nekwni s at-tura? Eǧǧ timucuha n zik i yat zik ;nekwni d arraw bbwassa, assa deg irgazen ulin s aggur rsen degs, assa deg isufag semliliyen tamurt ɣer tmurt illan ayda dɣat deg ya n tallit, assa deg yiwet takurt tezmer atzebbwa tamdint tameqqwrant deg gwesmenɣer n tiṭ.
: In'asen:
:- Tamusni tekka nnig teswiɛin. Ur ttitit ara ay imedhac d arrac issedhec uclawa, ismenyafen arelluc aberreqmuc i yiṭij ireqqen neɣ i wewreɣ yuli uɣebbar. ...
== Imuhal ==
;Ungalen
*La colline oubliée, Paris, Plon, 1952; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED, Coll. 10/18, 1978.
*Le sommeil du juste, Paris, Plon, 1955 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions -SNED, Coll. 10/18, 1978.
*L’opium et le bâton, Paris, Plon, 1965 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED, Coll.10/18, 1978.
*La traversée, Paris, Plon, 1982, 2ème édition, Alger, Bouchène,
;Tullizin
*Ameur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»
*Le zèbre, preuves, Paris, n° 76, juin 1957, pp. 33-67
*La Meute, Europe, Paris, n°567-568, juillet- août 1976, pp. 68-76.
*L’Hibiscus, Montréal, 1985, Dérives n° 49, pp. 67-80.
*Le désert atavique, Paris, 1981, Quotidien Le Monde du 16 août 1981.
*Ténéré atavique, Paris, 1983, Revue Autrement, n°5.
*Escales, Alger 1985, Révolution Africaine.
;Amezgun
*Le Foehn ou la preuve par neuf, Paris, Publisud, 1982, 2ème édition, Paris, pièce jouée à Alger en 1967.
*Le Banquet, précédé d’un dossier, la mort absurde des Aztèques, Paris, librairie académique Perrin, 1973.
;Tasekla
*Les isefra de Si Mohand ou Mhand, textes berbères et traduction, Paris, Maspero, 1969.
*Poèmes kabyles anciens, textes berbères et français, Paris, Maspero 1980.
*L’Ahellil du Gourara, Paris, MSH, 1984.
*Yenna-yas Ccix Muhand, Alger, Laphomic, 1989.
*Machaho, contes berbères de Kabylie, Paris, Bordas, 1980.
;Tutlayt / Tajerrumt d tasnawalt
*Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit), Paris, Maspero, 1976.
*Précis de grammaire berbère, Paris, Awal, 1988.
*Lexique français-touareg, en collaboration avec J.M. Cortade, Paris, Arts et métiers graphiques, 1967.
*Amawal tamazight- français et français tamaziɣt, Imedyazen, Paris, 1980.
*Awal, cahiers d’études berbères, sous la direction de M. Mammeri, 1985-1989, Paris, Awal.
== Ayen uran fell-as ==
===Idlisen===
*Anthologie des écrivains maghrébins d’expression française, choix et présentation de J. Arnaud J. Déjeux, A. Kattibi, A. Roçth, Paris, Présence africaine, sous la direction d’A. Memmi, 2ème édition, 1965.
*Anthologie Maghrébine, Centre pédagogique maghrébin, Paris, Hachette 1965.
*Ben cheikh, J.E, Levi-Valensi, j., Diwan algérien, la poésie algérienne d’expression française de 1945 à 1965, Alger, SNED, 1967.
*Déjeux, J., littérature maghrébine d’expression française, Canada, éditions Naaman, 2ème édition, 1978.
*Khatibi, A., le roman maghrébin, essai, Paris, Maspero, 1968.
*Fédération internationale des professeurs de français (FIPF), littérature de langue française hors de France, anthologie didactique, gembloux-Belgique, E.J.Duoulot, 1976.
===Tisɣunin ===
*Cahiers algériens de littérature comparée, «l’itinéraire du héros dans l’œuvre, romanesque de M. Mammeri» M.S. Dembri, Alger, faculté des lettres et sciences humaines, 1968, numéro3 pp. 79-99.
*Europe, littérature algérienne, Paris, Juillet- Août 1979, numéros 567-568.
*La nouvelle critique, numéro spécial sur la littérature algérienne, Paris, janvier 1960, numéro 112.
*Œuvres et critiques, La colline oubliée de M.Mammeri, un prix littéraire, une polémique politique, par J Déjeux, Paris.
*Revue algérienne des lettres et des sciences humaines, «Querelle autour de La colline oubliée», par M.S Dembri, Alger, 1969, numero1, pp.166-174
*Revue de l’Occident musulman, tradition et subversion dans œuvre de M. Mammeri, par A. Roche, Aix en Provence, 1976, numéro 22, pp.99-108.
===Tidiwenniyin===
*Alger républicain, Alger, 7 mai 1965, M. Mammeri : de La colline oubliée à l’Opium et le bâton.
*An Nasr, Constantine, 4 et 11 mai 1968, «mon œuvre» par M. Mammeri.
*Revue de l’éducation national (Maroc), «Quelques instants avec M. Mammeri», Rabat, Novembre-Décembre 1959, numéro 2.
*Le jour, «entre M. Mammeri et M. Mazouni», Beyrouth, 3 et 27 juin 1966.
*Dialogue M. Mammeri - P. Bourdieu sur la poésie kabyle, actes de la recherche en sciences sociales, n° 23 ; septembre 1978, Paris.
*Entretien avec P. Bourdieu, du bon usage de l’ethnologie, Paris, 1985, Awal n°1, pp.7-29.
*Entretien M. Mammeri J. Pellegri, Dunes international n°0, Alger, OREF, mars 1988.
*Entretien avec M. Mammeri, portrait radiophonique, par M. Boisvert, Montréal, 1985, divers n° 49, pp.101-119.
*Entretien avec T. Djaout, suivi d’une sottie en trois tableaux, édition Laphomic, Alger, 1987.
----
'''Glossaire:'''
'''Asarag''' = conference
'''idlesen n yemdanen''' = Anthropologie
'''amezruy n igduden''' = Ethnologie
'''amezruy atrar''' = Histoire moderne
== Tamselyut ==
*http://www.answers.com/topic/mouloud-mammeri
*http://www.tamazight.fr
*http://www.racines-izuran.com
*http://fr.wikipedia.org/wiki/Mouloud_Mammeri
[[Taggayt:Tameddurt|Mɛemmri]]
[[Taggayt:Amaru|Mɛemri]]
[[Taggayt:Lmut n 1989|Mɛemmri]]
[[Taggayt:Talalit n 1917|Mɛemmri]]
[[Taggayt:Talalit deg dujamber 1917|Mɛemmri]]
kphkno72y9dizgfirvuc49rw84j64q5
Iḍarren iberkanen
0
22972
106006
106005
2022-07-28T16:15:46Z
Younes guerd
12012
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Groupe ethnique|group=iḍarren iberkanen|native_name=Pieds-noirs|native_name_lang=[[tafrensist]]|image=File:Cérémonie de communion solennelle de pieds-noirs à Sidi-Bel-Abbès, début du XXe siècle.tiff|image_caption=snat n tulawin timasiḥiyin tifransisin xeddment taẓallit-nsent deg temnadt n Sidi Belɛebbas ass-a|population=3,200,000 imelyan ( seg warraw-nsen) / 1,000,000 ass n timunnent|regions=[[Turuft]]|languages=[[Tafrensist]]<nowiki>, [[Talsasit], </nowiki>[[Taɛrabt tazzayrit]], [[Tutlayt taspenyult]], [[takatalant]], [[tutlayt talmant]], [[taglizit]], tantala n yiḍarren iberkanen, talurinit, takursit, taṭelyanit, tamalṭit, taflamanit|religions=[[tudayt]], [[Tamasiḥit]] s yixefan-is : akatuliki, d ubrutistanti .}}Isem n "'''yiḍarren iberkanen'''" yemmal-d, irumyen id-wwi [[Fransa]] ɣer tmura n [[Tafriqt Ugafa|Tefriqt n ugafa]] si [[Turuft]] Kamel mi tent-tekcem ur ffiɣen seg-sent armi d-wwint timunnent-nsent deg meɣres 1956 seg [[Tunes]] d [[Lmerruk]], neɣ di yulyu 1962 seg tmurt n [[Lezzayer]], ciṭ deg-sen ugin ad fɣen maca amur ameqqran uɣalen ɣer [[Fransa]] .
== Timetti ==
=== Irumyen n Lezzayer d uneẓruf (1830-1962) ===
==== Ifransisen iberraniyen d warraw n Turuft. ====
[[Tugna:AlgiersSights.ogv|gauche|vignette|Asaru mebla imesli ixedmen yinaẓuen imarikaniyen ɣer temdint n Lezzayer tamanaɣt deg useggas n 1936.]]
Lezzayer tella tesɛa deg wass n timunnent-is azal n umelyun n yiḍarren iberkanen i yellan ttidiren deg-s Irumyen yellan dinna imiren llan kkan-d seg waṭas n tmura seg Turuft, iban llan yifransisen gar-asen, yernu amur ameqqran seg-sen unagen-d seg temnaḍin yettḍillinɣef [[Ilel Agrakal|yilel agrakal]], maca usan-d ula s yigezdan n daxel n [[Fransa]] akka am win n Alzas d win n Luran (gara-asen wid i tessufeɣ Lalman seg yixxamen-nsen imi xessren nnfaq n 1870 dɣa unagen-d ɣer Lezzayer), usan-d daɣen seg tmurt n Kursika, mačči d arraw n Fransa id-yusan ɣer Lezzayer, usan-d daɣen [[Spenyul|yisbenyuliyen]], [[Malṭa|imalṭiyen]] yellan s ddaw n tmurt n [[Legliz]] imi tella tenbeḍ-iten imiren), arraw n [[Ṭṭelyan]], n Swis, [[Lalman]], d [[Legliz]] (wugi usan-d seg tegzirt n Legliz srid mačči akka am yimalṭiyen ur nelli ara d inegliziyen iḥeqqaniyen, d acengu kan i ten-yeṭṭfen kan) .
Yiwen seg yinembaḍen irumyen iwumi qqaren Jules Ferry yenna-d belli :"''Iherraseen id-ikecmen ur llin ara kan d ifransisen kan, maca llan gar-asen yibeṛṛaniyen, ladɣa walmaniyen, wid yesɛan tafekka i yǧehden d tezmert n lɛali, Imalṭiyen d Yimahuniyen (arraw n lmersa n Mahun deg Sbenyul ), ur nettwaḍleb ara aṭas, maca ttaɣen tanummi s lemɣawla ɣef tmurt. Ma deg talɣenin id-yeggran d anqas n lemùḥadra a yilin ma yella iban-d uxtiri n tɣara di tallit ideg neḥwaǧ amḍan''".
Timetti tamezzwarut akk i ysersen iḍarren-is ɣef tmurt n [[Lezzayer]] mi teɣli kan llan d isbenyuliyen n tegzirin n lbelyar (gar-asent tella Palma). Aɛrur n terbaɛt n unadi n Fransa llzan deg temnaḍt n Mahun deg Sbenyul. Ihi d imezdaɣ n Mahun i yellan d imezzwura i yrekben tiflukin tifransiyin ɣer Lezzayer mi akken kan teɣli deg 1830. Imahuniyen-agi mi wwḍ)en kan tneṣlen deg temnaḍt n Lezzayer tamanaɣt, uɣalen kecmen amḍiq n tiẓẓin n yigumma.
Unag agi d netta akk i ymeqqren deg wakud gart 1830 d 1845, tneṣlen akter s unekcum ɣer uxeddim n yiserdasen (lɛersker) d uselmed
Ma yella umuir ameqqran seg yiherrasenn si Fransa id-usan, iberraniyen llan sɛan amḍan d ameqqran wwḍen armi d 49 % di 1886, maca mi ssɛeddan lqanun n tifkin n talɣent(anamek-is belli yall agrud i ylulen deg Lezzayer tafransist i sin n yimawlan ibeṛṛaniyen, ad yesɛu talɣent srid kan mebla tarelkint) yuɣal isubb umḍan-nsen s temɣawla meqqren, mi teɣli tmurt kan aṭas n yirgazen n tsertit ugin tikti-agi n uneṣṣel n yiḍarren iberkanen kra llan ttmeslayen ɣef "umhi aberrani" imi assaɣ gar Fransa d tmura nniḍen, n Turuft yezmer ad xesrent di yal akud imi ur rrisent ara; wagi seg yiwen wadis, serg wayeḍ assaɣen gar yirumyen d [[udayen]] ur llin ara dɣa d wid n lɛali ula d nutni tezmer ad texṣer di yal akud ayen i tt-yesɛeddan d snat n tɣawsiwin-agi :
[[Tugna:Arrival of a steamer, Algiers, Algeria, ca. 1899.jpg|vignette|Taflukt yesɛan iminigen deg lmersa n Lezzayer tamanaɣt, 1899.]]
* Adabu afransi, yella yugad ad fsin yifgransisen sdat n yiminigen iberraniyen, gemnen ad fken talɣen i yal aqcic imawlan-is d iberraniyen maca neztta ilul yɣef wakal azzayri (lqanun n 1886 d 1893) daɣen ad asen-fken talɣen i wudayen izzayriyen i yesteɛrfen yis-sen am yinembaḍen seg useggas n 1830, ḥesben-ten am wid i asen-d-iwin tilelli; yernu uɣalen ṭṭafaren idles n [[Fransa]] (akken id-yenna lqanun n Krimyu 1870) .
* Karuh d tuggdi seg tmetti taɣelnawt d tnaṣlit n [[Tineslemt|yinselmen]] izzayriyen i yellan dinna .
Anemgal n liḥalat agi i yɛeddan, leɛmer i yeɛreḍ udabu afransis ad yessemlil irumyen d yizzayriyen i yeṭṭafaren ajjed d yidles ineslem, iwumi qqaren "inselmen ifransisen", imi adabu n Fransa yella yebɣa tamurt, ssufɣen-d lqanun i asen-yekksen aṭas n uzref-nsen aḥeqqi, mačči akka am udayen; akken ad yesɛu uzzayri ineslem talɣent ilaq di tazzwara ad isemmeḥ deg wajjed-ines d ayen i ugin yizzayriyen, ula ma qeblen ad semmḥen deg wajjed d yidles-nsen ciṭ kan i wumi taqbel Fransa ad asen-tefk talɣent, d ayen id-yemmalen belli inselmen izzayriyen llan nḥafen aṭas .
[[Tugna:Algérie, trois enfants et un cocher, charrette, mulets.jpg|vignette|Kraḍ n yiherrasen seg yiḍarren iberkanen s daxel n tcariḍt i ynehher uɣyul.]]
==== Imasiḥiyen ibrutistantiyen n Lezzayer ====
Deg useggas n 1960 llan 8000 n yimasiḥiyedn ibrutistantiyen i yettabaɛen ugar n 21 n yixfan d tmezdayin, amur ameqqran deg-sen d arraw n yiminigen id-yuisan si tmura ideg llant waṭas n tmezdayin tibrutistantiyin akka am Hullunda d Lalman (aḥric abrutistanti), llan daɣen yimitudiyen i ytebɛen tamezdayt tamitudit s unekcum mačči s uwrat imi tḥuza-ten tmezdayt-agi n [[Iwunak Yeddukklen n Temrikt|Marikan]] deg wulawen-nsen teǧǧa-d deg-sen later.
==== Udayen isafaradiyen ====
Fransa tefka talɣen i udayen n Lezzayer anda ma llan s lqanun n Krimyu, Lezzayer llan deg-s sin n yiḥricen n udayen d Tucabim (itucabiyen) i yellan seg wussan n umenkud abizenṭi d isafaradiyen: udayen id-irewllen seg Sbenyul deg taggara n tasut tis xv, wigi beddlen idles-nsen uɣalen ttmeslayen, ttlussun, ttwasemman, ttidiren akka am yirumyen di kullec, ttekkan ula deg [[Imenɣi n Yugurten|nnfaq]] n 1914-1918 d win n [[Amsenɣi amadalan wis sin|1939-1945]] .
=== Irumyen n Tunes (1881-1956) ===
[[Tugna:Tunis c. 1945-50.jpg|gauche|vignette|Tamdint n [[Tunes (tamaneɣt)]] di tallit n Fransa]]
[[Tugna:Tunisian Jews 1900.jpg|vignette|argaz atunsi udayt d tmeṭṭut-is deg yiseggasen n 1900]]
Deg 1<sup>ru</sup> n Furar 1956, tella Tunes tessaweḍ azal n 3 783 169 n yimezdaɣ, gar-asen 255 324 d iherrasen irumyen (180 440 si tmurt n Fransa ma d 66 910 si Ṭṭelyan). 10 ɣer 12 % seg yimezdaɣ n yifransisen i yellan di Tunes llan d ifellaḥen, ma d 80 % nni id-yeggren ṭṭfen yal ccɣel yezmer ad yettwaṭṭef : lebni, aselmed, lɛesker, asenzi, tanmehla . ...atg .
=== Irumyen di lmerruk (1912-1956) ===
== Iḍarren iberkanen d warraw-nsen assa ==
QQaren-d belli iḍarren iberkanen d wid-id yusan seg-sen anamek-is win yesɛan xerṣum baba-s d aḍar aberkan neɣ jeddi-s d aḍar aberkan, yuweḍ umḍan-nsen ɣer 3,2 n yimelyan deg useggas n 2012 .
== Amezruy ==
=== Ɣelluy n Lezzayer deg ufus n Fransa (1830-1845) ===
=== Seg Lezzayer tafransist ɣer tegrawla n timunnent (1848-1954) ===
Seg yiseggasezn n 1830, tella [[Fransa]] tḥetteb iherrasen am ugdufd n temdint ma d izzayriyen inselmen d imesdudrar yettidiren deg tuddar, ad qqimen deg Lezzayer armi d 1962, deg wakud agi amur ameqqran deg-sen ad yidir deg temdinin yettḍillin ɣef yilel agrakal ( [[Lezzayer tamanaɣt]], [[Wehran]], [[Ɛennaba]], [[Mettijet|Mtiǧa]]..) , dɣa Wehran d Lezzayer, d irumyen i yeṭṭuqten derg-s ddren ɣer tama n yizzayriyen iɣelnawen mebla ma mxalaḍen . Adabu n Fransa yella yebɣa ad yeččar Lezzayer s yiherrasen n Turuft n ugafa ladɣa si Lalman, maca imi Lezzayer teqreb ɣer tmura n yiulel agrakal rewlen-d ɣer yimalṭiyen d yimahuniyen seg laẓ yellan ɣur-sen, tebɛen-ten-id yisbenyuliyedn d yiṭelyaniyen d yikursikiyen d wid i yxeddmen ccrab . Deg 1881, imezdaɣ irumyen, deg Lezzayer llan akka : 195 418 d arraw n Fransa (wid id-yunagen s yinna d udayen n lezzayer i yewwin talɣent), 114 320 si Sbenyul, 33 693 d iṭelyaniyen, 15 402 d imalṭiyen d 26 529 si tmura nniḍen akka am Lalman, Swis, .... Ma yella umalu d temnaḍt n Wehran tecčur d isbenyuliyen , ataram n Ɛennaba d Qsenṭina teččur d iṭelyaniyen d imalṭiyen, ma d talemmast n Lezzayer tamanaɣt tella amur ameqqran d irumyen maca llant talɣenin nniḍen .
Maca wigi akk ad uɣalen akk d ifransisen kan, imi mi iteddu wakud ttezwaǧen gar-asen bdan seɛɛun-d arrac, tlul-d tsuta tamaynut d tinn n yifransisen n Lezzayer, ara yettwassnen umbeɛd s yisem n yiḍarren iberkanen. Yebda-d ysexleḍ gar-akk nagduden agi n yiherrasen n Lezzayer s tlalait n Lqanun n Krimyu deg 24 tuber 1870, i yerran udayen izzayriyen i yellan d imezdaɣ iɣelnawen imi ddren di tmurt uqbel ad tesseɣli Fransa, tefka-asen talɣent imi ddan yid-s yernu beddlen idles-nsen. Maca ayen ara ibeddlen amezruy n yiherrasen irumyen di Lezzayer d lqanun n tmurt ara d-yeffɣen deg wass n 26 yunyu 1889, i yefkan talɣent i akk iberraniyen i ylulen deg Lezzayer, d ayen id-yefkan 150,000 n yifransisen deg Lezzayer di ddaw n 30 n yiseggasen kan, amḍan n talɣenin nniḍen isubb aṭas akka am tin n Sbenyul tsubb-d seg 54 % ar 36 % gar yiseggasen n 1876 d 1901.
Armi d taggara n tasut tis xix i faqen belli uɣalen yirumyen mxalaḍen akk akka, ladɣa imi amḍan n wid i ylulen deg Lezzayer yugar i ubrid amezzwaru win n id-yunagen ɣur-s. Di tallit-a ggan yimdanen agi id-yekkan si Turuft isem n "yizzayriyen". ARmi d tagrawla n timunnent i bdan sexdamen aṭas isem-agi n yiḍarren iberkanen, imi izzayriyen n sseḥ rran-d isem-nsen .Ma d ikulunen i yessawḍen azal n 10 % seg yiherrasen llan d ifellazḥen yenḥafen, amur ameqqran deg-sen d ccrab i d-ssufuɣen .
=== Tagrawla n Lezzayer (1954-1962) ===
==== Tallit n ugdud d tikti n beṭṭu n Lezzayer ====
Deg 1959, yuweḍ umḍan n yiherrasen azal n 1 025 000, ayen id-yefkan 10,4 % seg yimezdaɣ yellan deg akk tamurt, nnesba-nsen tettimẓi seg 1926 ideg ssawḍen 15,2 %, yeḍra-d wannecta imi izzayriyen ineslmen yuli nezzeh umḍan-nsen. Xas akken timnaḍin akk tinesbaɣurin, d iḍarren iberkanen itent-yeččuren, di Ɛennaba,Lezzayer tamanaɣt, d WEhran. Ladɣa taneggarut-a ideg uwḍen yimezdaɣ irumyen deg-s ɣer 49,3 % seg wid akk imezdaɣ-ines deg 1959.
Seg umgarad-agi deg yimḍanen id-kkant taktiwin n ufraq n Lezzayer tafransist ɣer waṭas n yiḥricen, tiktiyin-agi yedda yid-sent uneɣlaf amezzwaru n [[Israyel]] David Ben Gourion (Dawud ben Guryun), d nnayeb deg UNR (taddukli i tagduda tamaynut) Alain Peyrefitte.
[[Tugna:2019-08-06 Remaining Berlin Wall section at Niederkirchnerstraße.jpg|vignette|Lḥid n Berlin i yferqen tamdint ɣef sin, d wagi i bɣan ad d-awin ɣer Lezzayer.]]
« Ad nejmeɛ gar Wehran d Lezzayer akk wid yesɛan aẓar afransis, d yakk inselmen i yeddan yid-neɣ yernu sarmen ad qimen yid-neɣ.
Deg taggara n Lezzayer, ad nefreq akk inselmen i yebɣan ad idiren di Lezzayer yellan s ddaw n ufus n (unyir n tlelli taɣelnawt) FLN [...]
Nezmer ad nefreq tamdint n Lezzayer akka am [[Berlin]] d [[Uṛacalim]] (lquds) : Lqeṣba si tama, [[Bab Lwad]] si tayeḍ, aṣrid n ufraq di tlemmats. »
Maca tikti agi yugi-tt Deg Gaulle.
==== Tagrawla ====
Deg wass n 1<sup>ru</sup> n unbir 1954 tekker tegrawla tazzayrit mgal ucengu afra,sis, ass i ḥesben yirumyen d ass n tfaska n wass n yigerramen, imi dayen ur zmiren ara i tmuḥqranit i ddren s ddaw Fransa, ladɣa imi nuɣen ɣer tama-s deg [[Amsenɣi amadalan wis sin|umsenɣi amaḍlan wis sin]], tqubel-ite,-id [[Fransa]] di taggara s tmenɣiyin ladɣa deg utaram n temnaḍt taqsenṭinit ([[Sṭif]], [[Xerraṭa]], [[Galma]]) . Di tazzwara tagrawla ur d-uwi ara aṭas ar ɣur-s, armi d tidyanijn n ugafa aqsenṭini deg 20 ɣuct 1955 i tuɣal tjbed-d aṭas n yizayriyen ɣer-s, imir i bdan yiḍarren iberkanen : irumyen neɣ udayen ttaɣen tiytiwin qessiḥen. Si daxel n Fransa, llan ttwalin annecta am tedyanin n yimenɣi n daxel, imi llan yiḥerkiyen itekkan ɣer yizzayriyen inselmen ddan d Fransa ttnaɣen d watmaten-nsen, yerna wawal-agi aṭas seg 1960 mi d-lul Tuddsa Yettwasellḥen Tuffirt (OAS).
==== « Fehmeɣ-ken-id ! » ====
[[Tugna:De Gaulle's appeal to the French people on 29 January 1960.jpg|vignette|ASiwel n De Gaulles i ugdud afransis 29 yennayer 1960]]
[[Tugna:Bulletin de référendum.jpg|gauche|vignette|Aḍris n tferkit n uxetyar n wurmir n ugdud azzayri]]
Aṭas n yiḍarren iberkanen ḥussen iman-nsen ttwaxedɛen sɣur ujiniral De Gaulles i yellan zik yettwassen s tenfaliyin is akka am « Je vous ai compris »/ « Fehmeɣ-ken-id » id-iusedda deg uḍris-is id-yeɣra deg ufurum n Lezzayer tamanɣt deg wass n 4 di yunyu 1958, sdat yirumyen yessawalen i ɣelluy n tegrawla, ladɣa tidak n « Vive l'Algérie française ! »/ « Ad tidir Lezzayer tafransist ! » akked « La France est ici, avec sa vocation. Elle est ici pour toujours »/« Fransa atta dagi, s yizen-ines. Ad teqqim dagi i lebda ». I d-yeɣra deg Mestɣanem d Wehran ass n 06 di yunyu, d waṭas n tenfaliyin nniḍen iten-ixedɛen imi ɣilen belli d De Gaulles ara ten-id-isellken . Yernu yessuɣ-asen tannumi seg 1943 ass mi id-wwi Lubnan timunnent-ines belli Lezzayer d tafransist, maca seg 1958 yuɣal yessebgan-d iman-is am win yeddan d lḥeqq n ugdud azzayri ad yixtir anembaḍ-is, ad iqerrer urmir-ines, yessexdem wid akk yessawalen ɣer uɣimi n Fransa di Lezzayer azkken ad tessalin deg uneqlab n 1958, daɣen yessedem inselmen iḥerkiyen yeddan yid-s. Iḍarren iberkanen, ḥussen ttwaxeddɛen aṭas akter mi akken kksen azref n utekki deg tefranin ara yesɛeddin imetwayen n Evian i yigezdan izzayriyren n berra i wumi qqaren les DOM .
=== Gar uḥbas n yimenɣi d timunnent (Meɣres-Yulyu 1962) ===
Kra n yiḍarren iberkanen gemnen ad hudden ayen akk id-ǧǧan ma d akal ad t-sserɣen lma d axxam ad t-hudden ma d tasunayt ad-tt-sxesren, akken ur isɛɛu ara uzzayri ayla-nsen yernu ur yesfayday ara, maca amur ameqqran ǧǧan amur-nsen akken yella, ama d timqebrin, neɣ d ixxamen neɣ ayen nniḍen imi llan ɣilen belli zemren ad d-uɣalen ɣer tmurt n Lezzayer deg kra n yiseggasen s deffir n timunnent akken i d-asen yenna u dabu afransis umi netta s timmad-is yeǧǧa kullec i unyir n tilelli taɣelnawt FLN akken ad xedmen kullec, ikellex-asen .
Nnulfan-d yiserdasen s deffir yimetwayen agi akken ad ḥerzen talwit gar-asen, imǧuhad n FLn ur qbilen belli arumi i yekksen tamurt d uḥerki i tt-ixedɛen ad ɛeddin kan akka akken tella tebɣa Fransa, ɣef way*-a gemnen ad ten-sufɣen neɣ ad d-rren ttaṛ-nsen s yifassen-nsen seg win i asen-yekksen tamurt.
==== Igiṭunen n yiminigen ====
Gar yulyu d Ɣuct 1962, yuɣal d ayen iɣef nuɣ tanummi ad ilin ugar n mraw n yiman n yirumyen ṭṭsen deg yigiṭunen di Lmerṣa ttraǧun taflukt ara ten-yerren ɣer tmurt iten-id yuwin ɣer Lezzayer, di Wehran yennuulfa-d ugiṭun n yiminigen isem-is " ammas n userḥeb " .
==== Tigin n tuffɣa ====
Di kra n wayyuren, gar tefsut d ctumber n useggas n 1962, ffɣen wazal n 800000 n yifransisen, irumyen d wudayen seg tmurt n Lezzayer uɣalen ɣer Fransa, tamurt iten-id-yuwin ɣer da uqbel 100 n yisseggasen seg 1962. Faqen yiḍarren iberkanen belli Lezzayer ulac tuɣaltin ɣer-s. Aseggas uqbel , teffeɣ-d l'OAS teqqar-asrn belli d nettat i d tuddsa ara ten-iḥdden yernu ad asent-ḍmen iɣimi di tmurt maca tuɣal d tarbaεt n yirebraben texdem aṭas n twaɣiyin ama si daxel n Fransa neɣ di Lezzayer, tikwal iswi-ines yettili d irumyen ula d nutni, yernu di taggara ur sleḥqen ara ad ǧǧen ifransisen deg Lezzayer .
akka ufan-d yiḍarren iberkanen iman-nsen terra-ten tmara ad ǧǧen Lezzayer, di kra n yiseggasen hubben-d yimezdaɣ irumyen d udayen ɣer Fransa akken ad idiren deg-s : Rewlen di tazzwara 150000 n yirumyen si Lezzayer ɣer Fransa, rnan ɣur-sen uqbel timunnent daɣen azal n 650000 nniḍen ɣer ugafa n yilel agrakal, umbeɛd rnan ugar n mraw n yigiman deg tɛecriwin n yiseggasen id-iteddun. Deg ctumber 1962, timdinin akka am [[Wehran]], [[Ɛennaba]] d [[Sidi Belɛebbas]] uwḍent armi qrib ad xlunt, ineṣṣef umḍan n yimezdaɣ-is imi llan amur ameqqran deg-sen d irumyen (nebder-d yakan belli ṭṭfen timnaḍin tigrakalin tinesbaɣurin). Di kraḍ n wagguren yeḥbes uxeddim di tmehla, uselmed, imsulta, azref imi d irumyen itent-yeṭṭfen.
==== Tudert-nsen berra n Lezzayer ====
Aṭas n yirumyen ḥussen iman-nsen ttwaxedɛen sɣur Fransa, dɣa gemnen ur ttinigenara ɣerr tmurt iten-ixedɛen, kra deg-sen unagen ɣer [[Spenyul|Sbenyul]] i yeḥkem Franku imiren,tamurt iseg-d-usan waṭas n yiherrasen n Wehran, amur ameqqran seg wigi ddren di temnaḍt n Alicante, kra deg-sen ɛeǧbent-asen tmura n Temrikt akka am [[Kanada]] d [[Tarjentint|Tejrentint]].Ma d amur ameqqran n yiminigen : 800 000 yid-sen xtaren [[Fransa]]
Ma d udayen n Lezzayer amur ameqqran deg-sen xtaren Fransa (azal n 95 % deg-sen), kra kan rran ɣer [[Israyel]] tamurt i yeqqaren belli d axxam n udayen n umaḏal. 130 000 seg wudayen n Lezzayer unagen-d ɣer Fransa.
=== Ifransisen i yeqqimen di Lezzayer si 1962 ===
Mi d timunent qimen wazal n 200 000 n yirumyen deg Lezzayer, ugin ad tefɣen ihi ineggura-agi llan ttraǧun ad awin talɣent tazzayrit, maca yusa-d useggas n 1963 ideg Lezzayer tessuffeɣ-d Lqanun yeqqar-d belli ayen akk id-ǧǧa Fransa ad yuɣal d ayla n tmurt tazzayrit ɣef wannecta llan wid i yruḥen iṣubb-d umḍan-nsen ar 150 000 n yirumyen deg wakal azzayri, yiwen n uneɣmmas iɛawed leḥsab n yirumùyen i yellan di Lezzayer di 1979 yufa-ten-id gar 3 000 d 4 000 di Lezzayer s lekmal,yiwet n tremnadit tenna-d berlli uwḍen armi d 30 000 n yirumyen deg 199; deg yiseggasen n 90 yerna isubb-d umḍan agi imi yella rebrab, id-yerran ula d irumyen deg yiswi-ines ɣef wannecta aṭas yid-sen ugaden ɣef tudert-nsen ǧǧan tamurt n Lezzayer, deg 2008 yettuɛawed leḥsab nnan-d belli llan gar 800 d 4 500 n yifransisen di Lezzayer
9cl7rycfo97okdz74zt5e87vzlcf1tv