Dagbani Wikipedia dagwiki https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u MediaWiki 1.39.0-wmf.23 first-letter Miidiya Diŋ'gahim Yɛltɔɣa Ŋun su Ŋun su yɛltɔɣa Wikipedia Wikipedia yɛltɔɣa Lahabali kɔligu Lahabali kɔligu yɛltɔɣa MiidiyaWiki MiidiyaWiki yɛltɔɣa Tɛmplet Tɛmplet yɛltɔɣa Sɔŋsim Sɔŋsim yɛltɔɣa Pubu Pubu yɛltɔɣa Salima Salima yɛltɔɣa TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Bachinamdizaandili 0 1749 42447 41298 2022-08-10T11:54:23Z Din-nani1 39 Clean up using [[Project:AWB|AWB]] wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Bachinamdizaandil'''i nyɛla bachi shɛli ŋan ni tooi zani bachinamdili zaani yɛltɔɣa puuni.Shɛhiranima n nyɛ: 1) Asana nyɛla paɣa. '''O''' nyɛla paɣa. O zani ti Asana din nyɛ bachinamdili yɛltɔɣa maa ni 2) Ndinyɔri mini Baba chaŋ Nyohini. ''Bɛ'' chaŋ Nyohini. Bɛ, zanila Ndinyɔri mini Baba zaa shee yɛltɔɣa maa ni. Shɛhiranima ŋan pahi n nyɛ : ti, a, m, yi, == Kundivihira == [[Pubu:Bachinima]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] rdke3sqau8ob4hwpw2o9wl7ajidz7lu Bachiniŋda 0 1755 42448 41299 2022-08-10T11:55:49Z Din-nani1 39 Clean up using [[Project:AWB|AWB]] wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Bachiniŋda''' nyɛla bachi shɛŋa din wuhiri niŋsim yɛltɔɣili puuni. Di Shɛhiranima shɛŋa n-nyɛ bu, ʒi, chaŋ, ni din pahi pahi.<ref>http://www.gingersoftware.com/content/grammar-rules/verbs</ref> ===Bachiniŋda Balibu=== bachiniŋda maali niŋsim deera bee ka di ka niŋsim deera yɛltɔɣili puuni. Di zuɣu bachiniŋda pula buyi zuɣu. Dina n-nyɛ: ====Bachiniŋdili din maali niŋsim deera==== di nyɛla bachiniŋdili shɛli din maali niŋsim deera yɛltɔɣa puuni. Shɛhiranima; > Mba <u>da</u> la cheche. > Bia maa <u>nyu</u> kukɔɣili maa zaa. > Azindoo <u>du</u> tia ====Bachiniŋdili din ka niŋsim deera==== di nyɛla bachiniŋdili shɛli din ka niŋsim deera yɛltɔɣili puuni. Shɛhiranima; > Paɣa la <u>kuna.</u> > Bia maa <u>gbihirimi.</u> > Bitamsimli na <u>dirimi</u> 2. Bachiniŋda ŋan mali niŋsim deera; di nyɛla Bachiniŋda ŋan mali niŋsim deera yɛltɔɣa puuni. Shɛhiranima n-nyɛ; di, ba, du, kpe, kuli, chaŋ ni ŋan pahi pahi. == Kundivihira == [[Pubu:Bachinima]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] 5d2qmewzywuts8usqhhf1ph1tftc1g6 Bachiniŋdipahira 0 1757 42449 41300 2022-08-10T11:57:04Z Din-nani1 39 Clean up using [[Project:AWB|AWB]] wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Bachiniŋdipahira''' nyɛla bachi shɛŋa ti ni mali kpaŋsiri bachiniŋda tuma yɛltɔɣa ni. Bachi shɛŋa ti ni tooi mali kpaŋsiri bachiniŋda n-nyɛ belabela, Pam, pampam, yom, yomyom, sɔhila, biɛɣuni, zam, zamzam, ni ŋan pahi. Shɛhiranima: * Adam chanila belabela. * O toorila zim maa pampam. *Iddrisu sa da loori sɔhila ===Bachiniŋdipahira Balibu=== 1. Bachiniŋdipahira din wuhiri saha: di wuhiri la bachiniŋdili ni niŋ saha shɛli. Shɛhiranima; * <u>Wuntaŋ</u> maa ni ka o di kana. * O ku lahi labi na kpe shee <u>biɛɣuni.</u> 2. Bachiniŋdipahira di n wuhira biɛhigu shee: di wuhiri la bachiniŋdili biɛhigu shee. Shɛhiranima; * O dini maa m-be <u>zuɣusaa.</u> * ŋun be <u>sunsuuni</u> maa ka m bɔra. 3. Bachiniŋdipahira din wuhiri niŋsim kotomsi: di wuhiri ti mi niŋsim ni niŋ shɛm. Shɛhiranima m bɔŋɔ. * O diri la <u>jɛrilimjɛrilim.</u> * paɣasaribila maa be nyam <u>pam.</u> *Bia maa chanila nyamnyam *4 Bachiniŋdi pahira din wuhiri biɛhigu. Shɛhiranima viɛnyɛlinga, yomyom/yoma, biɛla, biɛlabiɛla yiriŋ, yiriŋyirin, kaɣiŋli *5 Bachiniŋdipahira din wuhiri kalinli. Shehiranima yim buyi pam ʒii buyɔbu bushem bula biɛla yaha *6 Bachiniŋdipahira din wuhiri daliri. Shɛhiranima dinzuɣu zuɣu lala lala zuyu ==Kundivihira== [[Pubu:E-Class]] [[Pubu:Bachinima]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] p7t3rvhr7rffdnvr2r74w2c8i1yf0y5 Badali 0 1799 42450 41303 2022-08-10T11:58:37Z Din-nani1 39 Clean up using [[Project:AWB|AWB]] wikitext text/x-wiki {{E-Class}} {{Databox}} [[Lahabali kɔligu:Torsac 16 Porte&treille 2008.jpg|thumbnail|''Badali, ka di miri yiŋ' duu nɔli mini takoro'']] '''Badali''' (Bɔbgu: Badaya) nyԑla mɔri din zɔri duri binyara kamani tihi, dukpuna bee binsheli din kuli zaya. Di mali gbali di gbunni. Bɛ malili tibiri yiŋ' binkɔbri gbaya zuɣu yuma<ref name="Roger">{{cite web| url=http://www.rogerblench.info/Ethnoscience/Plants/General/Dagbani%20plant%20names.pdf | title=DAGBANI PLANT NAMES | publisher=Kay Williamson Educational Foundation | date=4 February 2012 | accessdate=July 25, 2015 | author=Roger Blench | pages=36}}</ref> == Kundivihira == {{reflist}} [[Pubu:Mɔɣu]] [[Pubu:E-Class]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] 0qlr9ryrlnpau7yxz92ejzabw7aacm7 Gbewaa College of Education 0 3630 42446 41883 2022-08-10T08:09:57Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 I have added an email of Gbewaa college of education wikitext text/x-wiki {{Databox}} Gbewaa College of Education nyela karimbanima baŋsim bɔbu shee din nyɛ din be pusiga-Bawku (pusiga District/Bawku municipal District, Upper East Region, Ghana)[1] Di nyɛla din be  Ghana nu zaa polo, shikuru ŋɔ daa nyɛla din kpa yuuni 1953 ka daa mali kpalanzuya ni University of Ghana.[2]  Di nyɛla pihinahi ni ayɔbu Colleges of Education la puuni zaɣ' yini Ghana pulini. == Taarihi == == Taŋgalimihi == === Email: INFO@GBCE.EDU.GH === === Address === === Website === === Di tuma saha === == Di taachi== == Di nia jihi== == Di nia waɤinlli == == Bi ni kpuɣiri bi shɛba == == Bɛ ni kpuɤiri di shikuribihi shɛm == == Karim baŋsim yaɤa din be shikuru ŋɔ ni== == Yiya dinbe shikuru ŋɔ ni == ==Di Karimba kpamba == {| class="wikitable" |+List of principals since the establishment of the college include: !Name !Years served |- |E H. Nicholson (Founder) |Sept. 1953 - Dec. 1956 |- |Mr. Kaleem |Dec. 1956 - Apr. 1957 |- |E. H. Nicholson |Apr. 1957 - Nov. 1958 |- |H. B. Bending |May 1958 - Nov. 1960 |- |I. K. Adjei |Jan. 1961 - Nov. 1965 |- |J. H. Banniah |Nov. 1965 - Nov. 1970 |- |M. J. Anaman |Nov. 1970 - Nov. 1979 |- |C. V. Teview |Nov. 1979 - Nov. 1983 |- |Jacob I. Y. Asigri |Apr. 1983 - Jun. 1987 |- |A. A. Abem |Jun. 1987 - Oct. 1988 |- |Kwaku Acqua Jnr. |Oct. 1988 - Jan. 1992 |- |J. B. Larry |Jan. 1992 - Nov. 1995 |- |Luke Abugri |Nov. 1995 |} == Karimbi' Kura == *Prof. Nabilla, member of Council of State *Dr. Kwabena Adjei, N.D.C. National Chairman *Dr. Abdulai, Principal Tamale Polytechnic *Dr. Golfred Tangu, Minister of State in charge of Roads *Dr. Dominic Donile, NCCE, Accra *Prof. Saaka *Hon. Awudu Yirimenya, Dep. Minister of Local Government *Mr. B.L. Baba, LOC, Accra *Sharlotte Azorago, 2004 National Best Teacher. == Shikuru Anthem == == Kpaŋmaŋ == == Kundivihira == == Kundivihira == [[Pubu:Ghana]] 184w4hx4uxos9vid66btrxaefqy4xpt Hoo 0 4061 42405 5785 2022-08-09T12:17:42Z Tarih 527 +image #WPWPTR #WPWP #WLA wikitext text/x-wiki <span style="background-color:fuchsia;">'''E-Class'''</span>[[Lahabali kɔligu:Symbol_e_class.svg|20px]] [[File:Aerial view 2 of Ho municipality.jpg|right|thumb|275px|Hoo, Ghana]] '''Hoo''' n-nyɛ Volta Region din be Ghana la tinzuɣu. Di mali ya biɛlim ka di zooi. Di ya biɛlim maa nyɛla din me m pe zani viɛnyala.<ref>https://www.britannica.com/place/Ho-Ghana</ref> == Kundivihira == [[Pubu:Ghana bɔba tinzuɣa]] [[Pubu:E-Class]] kt3ml2xrm50dauqok5uskpgvu2cqk9e Kwame Nkrumah 0 5041 42417 41647 2022-08-09T17:01:15Z AFAIBRAHIM 1206 wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila.O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu,  O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru kariŋ baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September bɛiɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] r81od9f3ixv45qut08bs9j2ffykuweo 42418 42417 2022-08-09T17:01:59Z AFAIBRAHIM 1206 wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu,  O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru kariŋ baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September bɛiɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] 7n2b067tlwpp7r7fqn2hndoxdd41xbj 42419 42418 2022-08-09T17:02:21Z AFAIBRAHIM 1206 wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru kariŋ baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September bɛiɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] rqy8ydruup0zchxcgf98olw891gqai7 42420 42419 2022-08-09T17:05:05Z AFAIBRAHIM 1206 wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru kariŋ baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September bɛiɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] bebmvv2xj7m0z5gd90qw0hmc0wykhdr 42421 42420 2022-08-09T17:06:08Z AFAIBRAHIM 1206 wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September bɛiɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] i6znm6ug7g8knvlx8ipg9ihkpdf7jga 42422 42421 2022-08-09T17:06:46Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] f3of6iwl66clxaccevkqspqbwo7joyk 42423 42422 2022-08-09T17:08:58Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpuŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] 754q279ske5p92oq3tdwgkdi5u9z3pd 42424 42423 2022-08-09T17:09:17Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋgbaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] oztj93tp0jda2hfvgjmv17dmnb5ctea 42425 42424 2022-08-09T17:10:21Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi nda wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] iuzo4jbf4ew4spau56037xefl1gw0n1 42426 42425 2022-08-09T17:12:31Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]] , di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] e7ni6fiqel2g4vfwhoqonw4ff6ffkw0 42427 42426 2022-08-09T17:12:48Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bɛ be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] 6ine6znprpi1aqyymst6ezsiyihxb5x 42428 42427 2022-08-09T17:13:34Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] t9rowt28jptmcuo361wwoar041hsw53 42429 42428 2022-08-09T17:14:56Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bin mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] onug2n1qbbxycfpc4gp9f1lgr8x0cp5 42430 42429 2022-08-09T17:17:31Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bini mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ ni doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba , Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] ltol3zlq5hbl9wnhq3tqs6e0ogloxbb 42431 42430 2022-08-09T17:17:46Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bini mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ ni doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba, Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi elementary shikuru shɛli Catholic [[Mission]] din be Half Assini, == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] puwhutvc8b3i98wqnj1spyxmt1crq9s 42433 42431 2022-08-09T17:22:36Z AFAIBRAHIM 1206 /* O piligu ni o shikuru karim baŋsim */ wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bini mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ ni doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba, Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi bibihi shikuru shɛli di yuli booni Catholic [[Mission]] din be Half Assin. == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] 0bzt6c1xoai6i4henmlxh3zsxbev1ul 42437 42433 2022-08-09T17:49:40Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 I have added reference wikitext text/x-wiki {{bio}} <!--{{Infobox ninsala|image=File:Kwame Nkrumah (JFKWHP-AR6409-A).jpg|name=Dr Kwame Nkrumah|nationality=Ghana|alma mater=Lincoln University, Pennsylvania University of Pennsylvania London School of Economics University College London Gray's Inn|known for=Independence of Ghana|citizenship=Ghanaian|image caption=Dr Kwame Nkrumah, Prime Minister and President of Ghana|awards=Lenin Peace Prize yuuni 1962.|birth_date=21 September 1909|birth_place=Nkroful, Ghana|death_date=27 April 1972 (62 years)|death_place=Bucharest, Romania|party=United Gold Coast Convention, UGCC(1947–1949) Convention People's Party, CPP(1949–1966)|spouse=Fathia Rizk|children=Gamal Samia Francis Sekou}} --> '''Kwame Nkrumah''' nyɛla tiŋgbaŋ zuɣulana kuro zaŋ n-ti [[Ghana]]. Dr. [[Kwame Nkrumah]] PC daa nyɛla [[Ghana]] siyaasa nira.<ref>{{cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Kwame-Nkrumah|title=Kwame Nkrumah president of Ghana|language=English|accessdate=23 April 2021|publisher=britannica.com|author=The Editors of Encyclopaedia Britannica}}</ref> Ŋuni n-daa nyɛ Prime Minister tuuli ka lahi lɛbigi [[Ghana]] zuɣulana tuuli maŋsulinsi deebu nyaaŋa. [[Ghana]] yuli n-daa na booni Gold Coast amaa O ni daa dee ti maŋsulinsi gbampiɛla nuuni naai, silimiin goli March daabaa ayɔbu, yuuni 1957 dalila. O nimmohi zaŋ chaŋ Pan African tali la zuɣu, O daa pahi ninvuɣu shɛba ban daa kpa [[Africa]] zaa naŋgbaŋyini laɣingu la. Soviet Union nim daa ti o mi kpaŋmaŋa Lenin Peace Prize yuuni 1962. O daa chaŋla Silimiintiŋa O shikuru baŋsim yɛligibu ni siyaasa baŋsim bɔhimbu, tɔ amaa O daa bi che ninvuɣi shɛba baŋ gba daa saɣiti Africa bilichintali ni bɛ maŋsulinsi zabbu la zuɣu laɣinsi ni ʒinibu din kuli yɛn niŋ ka [[Ghana]] gba yi dabilim bandini. O ni daa niŋ yuuni pia ni ayi, O daa kpuɣila napɔŋ n-labi Gold Coast na ni O ti pili mɔli din yɛn che ka tiŋgbani maa zani di gama zuɣu. O daa kpala paati yuli booni Convention People's Party (CPP) ka di lahibali wuligi gili luɣili kam Gold coast tiŋgbani ni. O daa lee la Prime Minister 1952 ka daa kuli gbubili hali ka [[Ghana]] daa ti deegi maŋsulinsi Britain nim nuuni March 6, 1957. Ghananima daa sabiya ka saɣiti [[Ghana]] zalikpana kundi ka daa che Dr. Kwame Nkrumah tiŋgbaŋ zuɣulana 1960. == O piligu ni o shikuru karim baŋsim == Bɛ dɔɣila [[Kwame Nkrumah]] silimiin-gɔli September biɛɣu pishi ni yini dali yuuni 1909 tiŋ yuli booni [[Nkroful]], [[Gold Coast]] pumpɔŋɔ din nyɛ [[Ghana]] la nti daŋ shɛli ban daa nyɛ wahalanima ni zuɣusabilanima.<ref>{{cite web|url=https://blogs.lse.ac.uk/lsehistory/2018/10/10/kwame-nkrumah-lse/|title=Kwame Nkrumah (1909-1972) – a term at LSE|language=English|accessdate=10 October 2018|author=Sue Donnelly|publisher=blogs.lse.ac.uk}}</ref> Nkroful daa nyɛla tiŋpkaŋbila n be Nzema yaɣili, katiŋ ni southwest Gold Coast, n miri Faransi yaɣili din nyɛ [[Ivory Coast]]. O ba daa bi be daŋ maa sani dama o daa tumdi la [[Half Assini]] shɛli polo o ni daa tumdi o machɛligu tuma ni Salima hali ti kani. [[Kwame Nkrumah]] ma mini daŋ din yɛligi n daa wumso. O daa bela n-baɣaka bɛhigu o bilim ni m be tiŋkpaŋa, mɔɣini ni kuligi noli. Zaŋkpa bia yuli bolibu Kambonsi kali soli zuɣu, bɛ daa ti o la Kwame bini mali yu shɛli booni bɛ bidibsi din wuhiri ni Asibiri dali ka bɛ dɔɣi o. Yuunshɛŋa o ni daa nyɛ shikurubil' n be [[United States]], di mini bɛ daa ku mi o Francis Nwia Kofi Nkrumah, Kofi nyɛla yu shɛli bɛ ni booni bidib shɛb bɛ ni doɣi Alizimba dali. O daa taɣila o yuli maa nti Kwame Nkrumah yuuni 1945 UK m borila Kwame Maa. Ebenezer Obiri Addo ni yeli shɛm zaŋ jɛndi o bohimbu din nyɛ dahinsheli tiŋgbani zuɣulana, lala yuli maa "Nkrumah" bɛ kali soli zuɣu ka bɛ mali ntiri bia ŋun pahiri awɔi, din wuhiri ni Kwame daa gbubila lala zaashee maa o ba dundɔŋ puuni, ŋun daa mali paɣaba pam. O ba, Opanyin Kofi Nwiana Ngolomah, ŋun daa yi Nkroful din nyɛ kambonsi bali shɛli ban nyɛ Asonanima. Lahibali nyɛbli wuhiya, ni Ngolomah daa bela [[Tarkwa-Nsueam]] n tumdi salima machɛligu daabiligim. Din pahi, Ngolomah daa nyɛla ŋun mali jilma zaŋkpa haŋkali o ni daa mali tiri ban bori saɣisigu zaŋ jɛndi kaya mini dundɔŋni bɛhigu. O daa kpila yuuni 1927. Kwame ko n daa nyɛ o bia. O ma daa zaŋ o mi kpehi bibihi shikuru shɛli di yuli booni Catholic [[Mission]] din be Half Assin. == O Gold Coast labbuna == == [[Ghana]] maŋsulinsi == == O Ghana toondaantali (1957-1966) == [[Lahabali kɔligu:Bundesarchiv B 145 Bild-F006420-0036, Bonn, Informationsminister aus Ghana.jpg|thumb|Kofi Baako (1956)]] Dr. [[Kwame Nkrumah]] n-daa nyɛ tuuli Prime Minister ni tingbani zuɣulana tuuli zaŋ ti Ghana. Nkrumah ni daa nyɛ prime minister saha shɛli, British Gɔmnanti kpambala: [https://www.eaumf.org/ejm-blog/2018/2/15/february-13-1951-gov-sir-charles-arden-clarke-invites-nkrumah-to-form-a-government Charles Arden-Clarke] ŋun daa nya Governor-General la n-daa yi lihiri o zuɣu ni o tuuntumsa. O daa dila o tuuli Gɔmnanti tali 21 March 1952 hali ka [[Ghana]] ti deei di Maŋsulinsi. O tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti daa pili la 6 March 1957. Din dali ka o daa kpe o wofis ni. 1 July 1960, [[Ghana]] daa deei di Maŋsulinsi Gɔmnanti zaa gbanpela nuuni ka Nkrumah daa lɛbi [[Ghana]] tingbani zuɣulana tuuli. [[Lahabali kɔligu:The National Archives UK - CO 1069-43-65.jpg|center|thumb|Nkrumah tuuli cabinet minister nima]] Ban zaya (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): J. H. Allassani, N.A. Welbeck, Kofi Asante Ofori-Atta, Ebenezer Ako-Adjei, J.E. Jantuah, Imoru Egala Ban ʒia (Nu' zaa zaŋ chaŋ nu' dirigu polo): A. Casely-Hayford, Kojo Botsio, Kwame Nkrumah, Komla Agbeli Gbedemah, E.O. Asafu-Adjaye; National Liberation Council, soldier Gɔmnanti n-daa bala, bani n-daa kpaai Nkrumah nam bahi yuuni 1966. === O Tuuli Maŋsulinsi Gɔmnanti (1957-1960) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[Prime Minister of Ghana|Prime Minister]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1 July 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]] || Kwame Nkrumah || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Kojo Botsio]] || 1958 &ndash; 1959 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 1959 &ndash; 1960 || |- |rowspan=3|[[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles Arden-Clarke]]<ref name="leaders">{{cite web |title=MINISTER FOR DEFENCE |url=http://mod.gov.gh/mod/index.php/minister-for-defence/ |website=www.mod.gov.gh |publisher=Government of Ghana |access-date=19 March 2020}}</ref> || 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Stephen Allen Dzirasa]]<ref name="leaders"/> || 1958 &ndash; 1959 || |- | Kwame Nkrumah<ref name="leaders"/> || 1959 &ndash; 1960 || |- | rowspan=4| [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=_4qVQK9EzdgC&q=%22Kwaku+Boateng%22+1957&pg=PA91 |title=Guide to Government Ministers: The British Empire and Successor States, 1900-72 |access-date=2010-06-14 |date=1974-02-25 |editor=R.L. Bidwell |pages=168 |publisher=Routledge |isbn=978-0-7146-3017-5}}</ref> || [[Ebenezer Ako-Adjei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958 || |- | [[Krobo Edusei]] || 1958 &ndash; 1958 || |- | Kwame Nkrumah || 1958 &ndash; 1958 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1959 &ndash; 1960|| |- | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]] || 1954 &ndash; May 1961<br /> || |- | rowspan=2 | [[Attorney General of Ghana]] || G. M. Paterson<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=21 |quote=New job for Bing}}</ref> || March 1957 &ndash; August 1957|| |- | [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing">{{cite web |last1=Newman |first1=Kate |title=Geoffrey Henry Cecil Bing (1909 - 1977): Lawyer And Politician |url=http://www.newulsterbiography.co.uk/index.php/home/printPerson/98 |website=Dictionary of Ulster Biography |publisher=Ulster History Circle |access-date=11 September 2018}}</ref> || 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags">{{cite web |title=PAST MINISTERS |url=http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |website=Official website of the government of Ghana |publisher=[[Government of Ghana]] |access-date=11 September 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190609101245/http://www.mojagd.gov.gh/past-ministers |archive-date=9 June 2019 |url-status=dead }}</ref> || |- | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]]|| [[J. H. Allassani]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister for Local Government || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education]] || [[John Bogolo Erzuah]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[C. T. Nylander]]<ref name="Jubilee Ghana 14">{{cite book |title=Jubilee Ghana - A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988809786 |page=14}}</ref> || 22 May 1957 &ndash; 1958<ref name="GhanaUNESCO">{{cite web |title=CHAIRPERSONS OF THE GHANA NATIONAL COMMISSION FOR UNESCO |url=http://unescoghana.org/wp-content/uploads/2018/01/CHAIRPERSONS-OF-THE-GHANA-NATIONAL-COMMISSION-FOR-UNESCO.pdf |website=unescoghana.org |publisher=Ghana National Commission for UNESCO |access-date=3 February 2020 |date=2018}}</ref> || |- | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Information]] || [[Kofi Baako]]<ref name="GhanaUNESCO"/> || August 1957<ref>{{cite book |title=Jubilee Ghana. A 50-year news journey thro' Graphic |date=2006 |publisher=Graphic Communications Group Ltd |location=Accra |isbn=9988-8097-8-6 |page=19 |quote=Baako To Head New Ministry}}</ref> &ndash; 1959 || |- | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]] || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name=mofa>{{cite web|title=Former Heads of MoFA|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=6713|work=Official Website|publisher=Ministry of Food and Agriculture|access-date=7 August 2012}}</ref> || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957<br /> || |- |[[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Housing]] || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- |[[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade and Labour]]<br>''(later Minister for Commerce and Industry)'' || [[Kojo Botsio]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- |[[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Communications]] || [[Archie Casely-Hayford]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | rowspan=2 | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]] || 6 March 1957 &ndash; 22 May 1957 || |- | [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Labour, Co-operatives and Social Welfare<br>''(created in May 1957)'' || [[Francis Yao Asare]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | [[Volta Regional Minister]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]] || June 1959 &ndash; June 1960 || |- |Minister without Portfolio || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 6 March 1957 &ndash; ?<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Krobo Edusei]] || 6 March 1957 &ndash; 1958<br /> || |- | Minister without Portfolio || [[Kofi Baako]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/>|| 22 May 1957 &ndash; 1958 || |- | Minister without Portfolio || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[John Bogolo Erzuah]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Archie Casely-Hayford]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |- | Minister without Portfolio || [[Boahene Yeboah-Afari]]<ref name="Jubilee Ghana 14"/> || 22 May1957 &ndash; ? || |} === O Republican Gɔmnanti (1960-1966) === {| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" |- ! width=250 | Nama ! width=200 | Gɔmnanti kpambala ! width=200 | Saha ! width=200 | Lahabali Ŋmahi |- |[[President of Ghana|President]] || Kwame Nkrumah<ref name="statesman1962">{{cite book |editor1-last=Steinberg |editor1-first=S. H. |title=The Statesman's Year Book |date=1962 |publisher=Macmillan & Co Limited |page=512 |chapter-url=https://books.google.com/books?id=pNjMDQAAQBAJ&q=tawia+adamafio+ghana+year+book+mp&pg=PA512 |access-date=2 February 2020 |chapter=Ghana 1957|isbn=9780230270916 }}</ref> || 1 July 1960 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5| [[Minister for Foreign Affairs (Ghana)|Minister for Foreign Affairs]]<ref name=bidwell/> || [[Imoru Egala]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Ebenezer Ako-Adjei]]<ref name="statesman1962"/> || 1961 &ndash; 1962 || |- | Kwame Nkrumah || 1962 &ndash; 1963 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref>{{cite journal |title=Ghana's Foreign Minister Speaks on Threat to International Peace and Harmony |journal=Ghana News |date=December 1964 |volume=2 |issue=11 |page=4 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=botsio&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[Alex Quaison-Sackey]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=2 | [[Minister for Defence (Ghana)|Minister for Defence]] || [[Charles de Graft Dickson]]<ref name="leaders"/><ref name="GYB1961">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=7qISAAAAIAAJ&q=Goka |access-date=2 February 2020}}</ref> || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kofi Baako]]<ref name="leaders"/><ref name="statesman1962"/><ref name="GhanaNewsv2i1p8">{{cite journal |title=Ghana May Supply Neighbouring Countries With Electricity |journal=Ghana News |date=6 January 1964 |volume=2 |issue=1 |page=8 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |publisher=Embassy of Ghaan |location=Washington |access-date=10 February 2020}}</ref> || September 1961 &ndash; 24 February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for the Interior (Ghana)|Minister for Interior]]<ref name=bidwell/> || [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963">{{cite journal |title=Ghana Year Book|url=https://books.google.com/books?id=PCoUAAAAIAAJ&q=Goka |publisher=Graphic Corporation |page=17 |year=1963|access-date=2 February 2020}}</ref><br><small>(Interior and Local Government)</small> || 1961 &ndash; 1964<ref name=NYT>{{cite news |url=https://www.nytimes.com/1964/05/02/archives/article-1-no-title-106964670.html |title=Article Preview |work=New York Times Archives |access-date= 2010-06-14 |publisher= [[New York Times]] |date= May 2, 1964}}</ref> || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1964 &ndash; 1965 || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]] || 1 February 1965 &ndash; 1965 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=4 | [[Minister for Finance and Economic Planning|Minister for Finance]] || [[Komla Agbeli Gbedemah]]<ref name="GYBp11">{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1961 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=11 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=gbedemah |access-date=8 March 2020}}</ref> || 1954 &ndash; May 1961 || |- | [[Ferdinand Koblavi Dra Goka]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/><br><small>(Minister for Finance and Trade)</small> || 8 May 1961<ref>{{cite book |title=Ghana Year Book |date=1962 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra |page=206 |url=https://books.google.com/books?id=-pEfAQAAMAAJ&q=Goka |access-date=8 March 2020}}</ref> &ndash; February 1964 || |- | Kwame Nkrumah || February 1964 &ndash; ? || |- | [[Kwesi Amoako-Atta|K. Amoako-Atta]]<ref name="WAN8">{{cite book |editor1-last=Jakande |editor1-first=L. K. |title=West Africa Annual 1966 |date=1965 |publisher=James Clarke |page=77 |edition=Issue 8 |url=https://books.google.com/books?id=nRBBAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 &ndash; 1966 || |- | rowspan=3| [[Attorney General of Ghana|Attorney General and Minister for Justice]] || [[Geoffrey Bing]]<ref name="bing"/><br>[[Kofi Asante Ofori-Atta|A. E. A. Ofori-Atta]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYBp11"/>|| 7 August 1957 &ndash; 29 August 1961<ref name="past_ags"/><br>{{circa|1962}} || |- | [[George Commey Mills-Odoi]]<ref name="past_ags"/> || 30 September 1961 &ndash; 29 August 1962 || |- | [[Bashiru Kwaw-Swanzy|B. E. Kwaw-Swanzy]] || 1962 &ndash; February 1966 || |- | rowspan=5 | [[Minister for Health (Ghana)|Minister for Health]] || [[Lawrence Rosario Abavana]] || 1960 &ndash; 1961 || |- | [[Komla Agbeli Gbedemah]] || June 1961 &ndash; ? || |- | [[Ashford Emmanuel Inkumsah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref>{{cite journal |title=More Pay For Ghanaian Doctors |journal=Ghana News |date=March 1964 |volume=2 |issue=3 |page=10 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref>|| 1963 &ndash; 1964<ref name=NYT/> || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Local Government (Ghana)|Minister for Local Government]] || [[Kofi Asante Ofori-Atta|A.E.A. Ofori Atta]] || 6 March 1957 &ndash; ? || |- | [[Mumuni Bawumia]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | [[Minister for Education (Ghana)|Minister for Education and Social Welfare]] || [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond]]<ref name="statesman1962"/><ref name="GYB1963"/> || {{circa|1960-1964}}<ref name="GhanaUNESCO"/> || |- | [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]]<ref name="GhanaUNESCO"/><ref name="WAN8"/><br><small>(Science and Higher Education)</small> || 1964<ref name=NYT/> &ndash; February 1966|| |- | rowspan=3 | Minister for Social Welfare || [[Patrick Kwame Kusi Quaidoo|P. K. K. Quaidoo]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- | [[Osei Owusu Afriyie]]<ref name="statesman1962"/><br><small>(Labour and Social Welfare)</small> || {{circa|1962}} || |- | [[Susanna Al-Hassan]]<ref name="salome">{{cite web |last1=Donkor |first1=Salome |title=How Nkrumah Empowered Ghanaian Women |url=https://www.modernghana.com/news/239411/1/how-nkrumah-empowered-ghanaian-women.html |website=modernghana.com |publisher=Modern Ghana |access-date=2 February 2020 |date=18 September 2009}}</ref><br><small>(Social Welfare and Community Development)</small> || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Labour || [[Kwaku Amoa-Awuah|K. Amoa-Awuah]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=5 | [[Minister for Food and Agriculture (Ghana)|Minister for Agriculture]]<ref name=mofa/> || [[Francis Yao Asare]] || 1960 || |- | [[Kojo Botsio]]<ref name="GYBp11"/> || 1960 &ndash; 1962 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]]<ref name="statesman1962"/> || 1962 || |- | [[Krobo Edusei]]<ref>{{cite journal |title=Ghanaians Value Friendly Relations With The United States |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1963 &ndash; 1965 || |- | [[F. A. Jantuah]]<ref name="WAN8"/> ||1965 &ndash; 1966 || |- | [[Ministry of Works and Housing (Ghana)|Minister for Works and Housing]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="GYB1961"/> || 22 May 1957 &ndash; ? || |- | Minister for Works || [[Emmanuel Kobla Bensah]] || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Housing || [[Francis Edward Techie-Menson|F. E. Techie-Menson]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Construction and Communication]] || [[Emmanuel Kobla Bensah]]<ref name="statesman1962"/> || {{circa|1962}} || |- | rowspan=2 | [[Minister for Trade and Industry (Ghana)|Minister for Trade]] || [[Ferdinand Koblavi Dra Goka|Ferdinand Goka]]<ref name="GYB1961"/> || 1 July 1960 &ndash; 8 May 1961 || |- | [[Lawrence Rosario Abavana]] || June 1961 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Overseas Trade || [[Osei Owusu Afriyie]] || 1965 || |- | [[Kwesi Armah]]<ref name="WAN8"/> || 1965 &ndash; 24 February 1966 || |- |rowspan=2| Minister for Industries || [[Krobo Edusei]]<ref name="KE-OA">{{cite book |last1=Asamoah |first1=Obed Yao |title=The Political History of Ghana (1950 - 2013). The Experience of a Non-Conformist |date=2014 |publisher=AuthorHouseUK Ltd |location=Bloomington, USA |isbn=978-1-4969-8563-7 |chapter=2: The Nkrumah Years - Reaping the Whirlwind |quote=.Krobo Edusei's appointment as Minister of Industries was revoked.}}</ref> || {{circa|1962}} || |- | [[Imoru Egala]]<ref name="GYB1966_20">{{cite book |title=Ghana Year Book 1966 |date=1966 |publisher=Daily Graphic |location=Accra |page=20 |url=https://books.google.com/books?id=8C8uAQAAIAAJ&q=AMOAKO+ATTA |access-date=11 March 2020}}</ref> || 1965 || |- | rowspan=2| [[Minister for Communications (Ghana)|Minister for Transport and Communications]] || [[Krobo Edusei]] || ? &ndash; ? || |- | [[Alfred Jonas Dowuona-Hammond|A. J. Dowuona-Hammond]]<ref name="GYB1966_20"/> || {{circa|1966}} || |- | rowspan=3 | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information]]|| [[Kwaku Boateng (politician)|Kwaku Boateng]] || ? &ndash; ? || |- | [[Tawia Adamafio]]<ref name="statesman1962"/><ref>{{cite magazine |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,940935,00.html |title=Ghana: Double & Deadly Jeopardy |access-date=2010-02-20 |date=1965-02-19 |magazine=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><br><small>(Information and Broadcasting)</small> || 1960&ndash; 1962 || |- | [[Imoru Egala]]<ref>{{cite journal |title=Ghana Delegation Tours Kaiser Aluminum And Chemical Plants |journal=Ghana News |date=April 1964 |volume=2 |issue=4 |page=12 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=egala&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020 |publisher=Embassy of Ghana |location=Washington DC}}</ref> || 1962 &ndash; 1965 || |- | [[Minister for Information (Ghana)|Minister for Information and Party Propaganda]] || [[Nathaniel Azarco Welbeck]]<ref name="WAN8"/> || 1 February 1965 &ndash;? || |- | Minister for Lands || [[Andrews Kwabla Puplampu|A. K. Puplampu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | rowspan=2 | Minister for Mines and Mineral Resources || [[Lawrence Rosario Abavana]] || February 1965 &ndash; June 1965 || |- | K. O. Thompson || June 1965 &ndash; February 1966 || |- | Minister for Art and Culture || [[J. Benibengor Blay|J. Benibengor-Blay]]<ref>''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.</ref> || 1 February 1965 &ndash; 1966 || |- | Minister for Co-operatives || [[Solomon Antwi Kwaku Bonsu|S. A. Kwaku Bonsu]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Food and Nutrition || Joseph Kodzo || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Fuel and Power || [[Erasmus Isaac Preko|E. I. Preko]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Parks and Gardens || [[Edmund Nee Ocansey|E. Nee Ocansey]] || 1 February 1965 &ndash; ? || |- | Minister for Pensions and National Insurance || A. K. Onwona-Agyeman || 1 February 1965 &ndash; ? || |- |Minister for Parliamentary Affairs || [[Kofi Baako]]<ref name="GYB1961"/> || {{circa|1961}} || |- |Minister for Presidential Affairs || [[Tawia Adamafio]] || 1961 &ndash; ? || |- |Minister resident in Guinea || [[Stephen Allen Dzirasa]]<br>Kweku Budu-Acquah<ref name="GYB1963"/> || ? &ndash; ?<br>{{circa|1963}} || |- ! colspan=4 |Regional Commissioners |- |rowspan=2 | [[Ashanti Regional Minister|Ashanti Regional Commissioner]]|| [[Osei Owusu Afriyie]] || ? &ndash; ? || |- | [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9">{{cite journal |title=Ghanaian Ministers Tour USA |journal=Ghana News: Dr Kwame Nkrumah Celebrates His 55th Birthday |date=21 September 1964 |volume=2 |issue=9 |page=9 |url=https://books.google.com/books?id=1OHiAAAAMAAJ&q=hans+kofi+boni&pg=RA11-PA9 |access-date=10 February 2020}}</ref> || {{circa|1964}} || |- |rowspan=2|Brong Ahafo Regional Commissioner|| [[Stephen Willie Yeboah]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963}} || |- | R. O. Amoako-Atta<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Central Regional Commissioner|| [[Joseph Essilfie Hagan]]<ref name="GYB1963"/><ref name="GYBp17">{{cite journal |title=Ghana Year Book |journal=Ghana Year Book |date=1961 |page=17 |url=https://books.google.com/books?id=FCsUAAAAIAAJ&q=Korboe |access-date=2 February 2020 |publisher=Graphic Corporation}}</ref> || {{circa|1961-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |Eastern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Humphrey Tettey Korboe]]<ref name="GYBp17"/> || ? &ndash; ? || |- |[[Greater Accra Regional Minister|Greater Accra Regional Commissioner]] || [[Paul Tagoe|Paul Teiko Tagoe]] || ? &ndash; ? || |- |Northern Regional Commissioner|| [[Emmanuel Adama Mahama]]<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- |Upper Regional Commissioner|| [[Ayeebo Asumda]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |- |rowspan=3 | [[Volta Regional Minister|Volta Regional Commissioner]]|| [[Francis Yao Asare]]<ref name="GYBp17"/> || {{circa|1961}} || |- | Hans Kofi Boni<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || {{circa|1964}} || |- | Joseph Kodzo<ref>{{cite journal |last1=Okine |first1=D. A. |title=2 Former RC's Jailed |journal=Daily Graphic |date=29 July 1969 |issue=5855 |page=1 |url=https://books.google.com/books?id=EFXmNHx3nDgC&q=hans+kofi+boni&pg=PA1 |access-date=10 February 2020 |publisher=Graphic Corporation |location=Accra}}</ref> || || |- |Western Regional Commissioner|| [[John Arthur (Ghanaian politician)|John Arthur]]<ref name="GYB1963"/> || {{circa|1963-1964}}<ref name="GhanaNewsv2i9p9"/> || |} == O nam kpaabahi ni == National Liberation Council n-daa nyɛ tuuli linjima dini ŋme n paai Ghana gomnanti dini toondana daa nyɛ Dr Kwame Nkrumah. Ghana Pirinsi ni Linjima nima n daa laɣim kpa lala Council dini daa ŋme n paagi o maa ka Ghana sabilanim daa lee niŋba nupuɣu. Zilisigu wuhiya ni ban daa niŋ niŋsim ŋɔ daa mali toɣisigu ni Britain gomnanti (PM Herold Wilson) ni United States of America (Lyndon B. Jonson). Shɛbi mali dihitabili ni bɛ daa sɔŋ la pirinsi ni linjima laɣingu ŋɔ ka bɛ tumi bɛ ni daa niŋ shɛm ŋɔ pirinla Nkrumah daa bɛ saɣiritiri silimin tinduya maranima bɛ ni yuli shɛm. == O zɔbu, kpibu ni kuyila == == O maŋmaŋa biɛhigu == === Gold Coast === Dr [[Kwame Nkrumah]] daa bola Fathia Ritzk, ŋun daa nyɛ Egypt Coptic baŋki tumtumdi kuro ni karimba kuro la. O ni daa kuli paai na lala 1957-1958 yuun' palli zaawun' yuŋ maa, Fathia ma daa zaɣisi ni o niŋ anfaani n-niŋ bi daa amiliya maa ni pirimla vunyaɣili daa mali o mi ni o bia ti kuli tinzun nira. O mini o daa dɔɣi la bihi ata: 1. Gamal (o dɔɣim yuuni nyɛla 1959) nyɛla lahabali sabira. 2. Samia (O dɔɣim yuuni nyɛla 1960) nyɛla siyaasa nira 3. Sekou (O dɔɣim yuuni nyɛla 1963) gba nyɛla siyaasa nira. Nkrumah lan mali bi' so: 4. Francis (O dɔɣim yuuni nyɛla 1962) ŋun bindira baŋda (Paediatrician). Nkrumah lan mali bi'so to a maa bi'shɛba ban zaa kpalim maa ŋmɛri o la nagbankpeeni. Ŋun n-nyɛ: 5. Onsy Anwar Nathan Kwame Nkrumah ka o ma gba n-nyɛ Egypt paɣa. 6. O lahi mali bipuɣinga pahi ŋun n-nyɛ Elizabeth === United States === === London === [[File:KWAME NKRUMAH - 60 Burghley Road Kentish Town London NW5 1UN.jpg|thumb|60 Burghley Road, Kentish Town, London, where Nkrumah lived when in London between 1945 and 1947]] == O ta'ada ni sambanni nima == Yuuni 2010 kundi beni ka bɛ booni li "The Other Wes Moore" wuhi ya ni Nkrumah ni daa be United States, ni O daa nyɛla bi' wumsiri li n-zaŋ ti sabisabiri maa yaba saha shɛli be ni daa nyɛ saamba ban na yɔli n-kpe US tingbani puuni la. Danny Sapani zani Nkrumah zaani n kpɛri kpɛrigu n-niŋ Netflix ninyula kpanjɔri dakulo filima shɛli be ni booni "The Crown (Season 2, episode 8 "Dear Mrs Kennedy"). Di nyɛla binshɛli din wuhiri Nkrumah mini Queen Elizabeth<ref>{{Cite web|title=Watch: Queen Elizabeth II's 1961 visit to Ghana|url=https://britishheritage.com/royals/queen-elizabeth-ghana|access-date=2022-08-09|website=British Heritage|language=en}}</ref> waa amaa niriba pam gbubi mi ni yɛli ʒee bee niŋ ʒee bahi bɛla dini. == O tumtumsa == == O kundinima == # "Negro History: European Government in Africa", ''The Lincolnian'', 12 April 1938, p.&nbsp;2 (Lincoln University, Pennsylvania) – see Special Collections and Archives, Lincoln University # ''Ghana: The Autobiography of Kwame Nkrumah'' (1957).<nowiki>ISBN 0-901787-60-4</nowiki> # ''Africa Must Unite'' (1963).<nowiki>ISBN 0-901787-13-2</nowiki> # ''African Personality'' (1963) <blockquote> # The essence of neo-colonialism is that the State which is subject to it is, in theory, independent and has all the outward trappings of international sovereignty. In reality its economic system and thus its political policy is directed from outside. —  </blockquote> # ''Neo-Colonialism, the Last Stage of Imperialism'' (1965) # ''Axioms of Kwame Nkrumah'' (1967).<nowiki>ISBN 0-901787-54-X</nowiki> # ''African Socialism Revisited'' (1967) # ''Voice From Conakry'' (1967).<nowiki>ISBN 90-17-87027-3</nowiki> # ''Dark Days in Ghana'' (1968).<nowiki>ISBN 0-7178-0046-6</nowiki> # ''Handbook of Revolutionary Warfare'' (1968) – first introduction of Pan-African pellet compass.<nowiki>ISBN 0-7178-0226-4</nowiki> # ''Consciencism: Philosophy and Ideology for De-Colonisation'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-11-6</nowiki> # ''Class Struggle in Africa'' (1970).<nowiki>ISBN 0-901787-12-4</nowiki> # ''The Struggle Continues'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-41-8</nowiki> # ''I Speak of Freedom'' (1973).<nowiki>ISBN 0-901787-14-0</nowiki> # ''Revolutionary Path'' (1973).<nowiki>ISBN 978-0-901787-22-4</nowiki> == Lahi Nyama == == Kundivihira == <references responsive="" /> [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Ghana zuɣulananima]] [[Pubu:Ninsala ŋun lahi ka o nyɛvuli ni]] 6gcc0qo5i08w1xr42mer4j1pyerw6hv Ŋun su yɛltɔɣa:Masssly 3 8561 42406 42404 2022-08-09T12:51:44Z MediaWiki message delivery 274 /* Translation notification: Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Board voter email */ new section wikitext text/x-wiki # {{DISPLAYTITLE:User talk:<b><span style="color:yellow">Ma</span><span style="color:green">sss</span><span style="color:red">ly</span></b>}} {{User:Masssly/Nav}} | style="width:100%; margin:auto; background-color: #FFFFFF; border: 1px solid #{{User:Tiptoety/Color 2}}; border-right-width:4px; border-bottom-width:4px; vertical-align: top;" | {{User comment}} {{Usertalkback|me=watched|you=other}} {| style="background-color:transparent;border: 0px" |- |&nbsp;<div style="text-align:left; font-family:verdana; font-size:8pt; background:white;"> '''My local time is:''' '''{{Time|UTC}}'''. Click <span class="plainlinks" id="purgelink">[{{fullurl:{{FULLPAGENAME}}|action=purge}} <span style="color:black">'''here'''</span>] to refresh.</span></div>&nbsp; |} </div> {{Sidebar with collapsible lists | title = Talk page archive | image = [[File:A medium drum made in Northern Ghana.jpg|250px]] | caption = Luŋa | class = plainlist | navbar = none | style = width: 250px; font-family: 'Copperplate Gothic Light'; background-color: #F2F3F4; border: 1px solid #B31B1B; box-shadow: 0.1em 0.1em 0.5em rgba(200,0,0,0.75); -moz-box-shadow: 0.1em 0.1em 0.5em rgba(200,0,0,0.75); -webkit-box-shadow: 0.1em 0.1em 0.5em rgba(200,0,0,0.75); border-radius: 1em; -moz-border-radius: 1em; -webkit-border-radius: 1em; padding: 1em 2em 0 2em; | list1title = 2021 | list1 = * [[User talk:Masssly/Archive/July 2021|Archive 1]] [[July 2021]] * [[User talk:Masssly/Archive/August 2021|Archive 2]] [[August 2021]] * [[User talk:Masssly/Archive/September 2021|Archive 3]] [[September 2021]] * [[User talk:Masssly/Archive/October 2021|Archive 4]] [[October 2021]] * [[User talk:Masssly/Archive/November 2021|Archive 5]] [[November 2021]] * [[User talk:Masssly/Archive/December 2021|Archive 6]] [[December 2021]] | list2title = 2022 | list2 = * [[User talk:Masssly/Archive/January 2022|Archive 7]] [[January 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/February 2022|Archive 8]] [[February 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/March 2022|Archive 9]] [[March 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/April 2022|Archive 10]] [[April 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/May 2022|Archive 11]] [[May 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/June 2022|Archive 12]] [[June 2022]] * [[User talk:Masssly/Archive/July 2022|Archive 13]] [[July 2022]] | belowclass = hlist | below = {{#tag:inputbox| bgcolor=transparent type=fulltext prefix={{FULLPAGENAME}}/ break=no width=15 searchbuttonlabel=Search }} }} == Wikidata weekly summary #531 == <div class="plainlinks mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr"> [[File:Wikidata-logo-en.svg|150px|right]] <div style="margin-top:10px; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;">''Here's your quick overview of what has been happening around Wikidata over the last week.''</div> <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2; -webkit-column-width: 400px; -moz-column-width: 400px; column-width: 400px;"> * '''Discussions''' ** New requests for permissions/Bot: *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/William Avery Bot 8|William Avery Bot 8]]. '''Task/s:''' Set qualifiers on [[:d:Property:P734|family name (P734)]] to standardised values, as discussed at [[d:Wikidata_talk:WikiProject_Names#Qualifiers_for_given_names_and_surnames_-_establish_a_guideline|Wikidata talk:WikiProject Names|Qualifiers for given names and surnames - establish a guideline]], and requested at [[d:Wikidata:Bot_requests#Request_to_replace_qualifiers_(2022-07-17)|Request to replace qualifiers (2022-07-17)]]. *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/EnvlhBot 4|EnvlhBot 4]]. '''Task/s:''' import forms for French verbs on [[d:Wikidata:Lexicographical data|lexemes]]. * '''[[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Events|Events]]''' ** Upcoming: *** [https://twitter.com/wikimediatech/status/1547256861237268482 Mark your calendars for the Wikimania Hackathon!] The free, online, public event will take place from 16- 22 UTC August 12 and 12-17 UTC August 13, and include a final showcase on August 14. *** [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikidata@lists.wikimedia.org/thread/4Q3W3SH23QKWMLLATPEIKYLOGEYZE2KU/ Talk to the Search Platform / Query Service Team. Date: Wednesday, August 3rd, 2022 Time: 15:00-16:00 UTC / 08:00-09:00 PDT / 11:00-12:00 EDT / 16:00-17:00 WAT / 17:00-18:00 CEST] *** Wikidata Birthday is taking place in October 2022, and together we are celebrating 10 amazing years of Wikidata with decentralized community events! Discover more [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Tenth_Birthday|Wikidata:Tenth Birthday]] -- organize an event and [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Tenth_Birthday/Run_an_event|get funding]] ** Ongoing *** Weekly Lexemes Challenge #52, [https://dicare.toolforge.org/lexemes/challenge.php?id=52 Software] ** Past: *** Wikidata/Wikibase office hours logs ([[d:Wikidata:Events/IRC office hour 2022-07-27|2022-07-27]]) * '''[[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Press coverage|Press, articles, blog posts, videos]]''' ** Blogs *** [https://observablehq.com/@pac02/good-articles-in-wikipedia-in-french Insights about good articles in Wikipedia in French] This Observable's notebook uses SPARQL queries to get insights about good articles. *** [https://observablehq.com/@pac02/tour-de-france-femmes Tour de France Femmes] : Notebook exploring data from Tour de France Femmes using Wikidata. *** [https://blog.library.si.edu/blog/2022/07/28/smithsonian-libraries-and-archives-wikidata-smithsonian-research-online/#.YuacmXVByV5 Smithsonian Libraries and Archives & Wikidata: Smithsonian Research Online] *** [https://wikimedia.org.au/wiki/Populating_Wikipedia:_New_tool_integrating_Australian_Census_data Populating Wikipedia: New tool integrating Australian Census data] *** [http://magnusmanske.de/wordpress/?p=668 Quickstatements User Evaluation of Statements and Terms, or QUEST] *** [https://w.wiki/5WmF Place of birth and death of people with Peruvian citizenship] ([https://twitter.com/WikidataPeru/status/1552925098067329025 source]) *** [https://www.theverge.com/2022/7/29/23283701/wikipediate-notable-people-ranking-map-search-scroll-zoom This interactive map highlights the most notable person from your hometown] *** [https://tjukanovt.github.io/notable-people Map of notable people] based on [https://www.nature.com/articles/s41597-022-01369-4 A cross-verified database of notable people, 3500BC-2018AD] which is based on Wikidata. Made by [https://mobile.twitter.com/tjukanov Topi Tjukanov] *** [[:w:Wikipedia:Wikipedia Signpost/2022-08-01/In focus|Wikidata insights from a handy little tool]] in [[:d:Wikipedia:Wikipedia Signpost|The Signpost]] ** Videos *** The process of standardizing OpenStreetMap and Wikidata data - an example in the village of Xiliu (in Chinese) - [https://www.youtube.com/watch?v=LhVqRIp3gDY YouTube] *** Wikidata – An attempt to analyse Wikidata Query - [https://www.youtube.com/watch?v=fDBoHoKgsEE YouTube] *** Wikimedia Commons and Wikidata: why and how? - [https://www.youtube.com/watch?v=dw1QEXUa370 YouTube] *** WikiProject Scholia - Brazilian Bioinformatics (in Portuguese) - [https://www.youtube.com/watch?v=Dsboib8fmaA YouTube] *** Connecting an academic organization to Wikidata (Python script) (in Portuguese) - [https://www.youtube.com/watch?v=yvEs0IsKSKg YouTube] *** SPARQL queries on trains (stations and lines), cartography (in French) by [[User:VIGNERON|VIGNERON]] and [[User:Auregann|Auregann]] - [https://www.youtube.com/watch?v=Ezr2aJtKC-w YouTube] * '''Tool of the week''' ** [https://observablehq.com/@pac02/gender-diversity-inspector?collection=@pac02/wikipedia-tools Gender diversity inspector] is a new tool to inspect gender diversity in Wikipedia articles based on SPARQL and Wikidata. * '''Other Noteworthy Stuff''' ** [[:d:Template:Generic queries for authors|Template:Generic queries for authors]] has now generic queries about narrative locations (P840) of works written by an author. * '''Did you know?''' <!-- NEW PROPERTIES DO NOT REMOVE --> ** Newest [[d:Special:ListProperties|properties]]: *** General datatypes: [[:d:Property:P10888|contains the statistical territorial entity]], [[:d:Property:P10893|recordist]], [[:d:Property:P10894|spoken by]] *** External identifiers: [[:d:Property:P10872|Palmares Cultural Foundation process number]], [[:d:Property:P10873|Mapping Museums ID]], [[:d:Property:P10874|gov.uk person ID]], [[:d:Property:P10875|Kazakhstan.travel tourist spot ID]], [[:d:Property:P10876|CVX vaccine code]], [[:d:Property:P10877|Applied Ecology Resources document ID]], [[:d:Property:P10878|ClimateCultures Directory ID]], [[:d:Property:P10879|Hamburger Professorinnen- und Professorenkatalog ID]], [[:d:Property:P10880|Catalogus Professorum (TU Berlin) person ID]], [[:d:Property:P10881|Kieler Gelehrtenverzeichnis ID]], [[:d:Property:P10882|Met Constituent ID]], [[:d:Property:P10883|The Encyclopedia of Fantasy ID]], [[:d:Property:P10884|Gitee username]], [[:d:Property:P10885|Anghami artist ID]], [[:d:Property:P10886|Austria-Forum person ID]], [[:d:Property:P10887|Base Budé person ID]], [[:d:Property:P10889|Israeli Company Number]], [[:d:Property:P10890|PM20 ware ID]], [[:d:Property:P10891|pad.ma person ID]], [[:d:Property:P10892|Bioconductor project]], [[:d:Property:P10895|Broadway World person ID]], [[:d:Property:P10896|pad.ma video ID]], [[:d:Property:P10897|ORKG ID]], [[:d:Property:P10898|International Baccalaureate school ID]], [[:d:Property:P10899|Prophy author ID]], [[:d:Property:P10900|Telmore Musik artist ID]], [[:d:Property:P10902|FirstCycling rider ID]] <!-- END NEW PROPERTIES --> <!-- NEW PROPOSALS DO NOT REMOVE --> ** New [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Property proposal|property proposals]] to review: *** General datatypes: [[:d:Wikidata:Property proposal/chirality|chirality]], [[:d:Wikidata:Property proposal/UAE Street Code|UAE Street Code]], [[:d:Wikidata:Property proposal/field of this award|field of this award]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Anghami album ID|Anghami album ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Model image|Model image]], [[:d:Wikidata:Property proposal/fishery for|fishery for]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Matrix space|Matrix space]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Tribe|Tribe]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Prisoner's camp number|Prisoner's camp number]], [[:d:Wikidata:Property proposal/field of this item|field of this item]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Linkinfo ID|Linkinfo ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Zhihu question ID|Zhihu question ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Baidu Tieba name|Baidu Tieba name]] *** External identifiers: [[:d:Wikidata:Property proposal/IndExs Exsiccata ID|IndExs Exsiccata ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Objekt-ID für Kulturgut in Liechtenstein|Objekt-ID für Kulturgut in Liechtenstein]], [[:d:Wikidata:Property proposal/AIPD member ID|AIPD member ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/SecondHandSongs release ID|SecondHandSongs release ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Walther, Initia carminum ID|Walther, Initia carminum ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Initia carminum Latinorum ID|Initia carminum Latinorum ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Repertorium hymnologicum ID|Repertorium hymnologicum ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/national-football-teams.com coach ID|national-football-teams.com coach ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/playmakerstats.com stadium ID|playmakerstats.com stadium ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/sambafoot team ID|sambafoot team ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/lila linked latin uri|lila linked latin uri]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Archivio della ceramica person ID|Archivio della ceramica person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/TUBITAK Sosyal Bilimler Ansiklopedisi ID|TUBITAK Sosyal Bilimler Ansiklopedisi ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/elibrary.ru journal ID|elibrary.ru journal ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/IRIS private universities (1) IDs|IRIS private universities (1) IDs]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Arabic Ontology Lemma ID|Arabic Ontology Lemma ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Merchbar electronic dance music artist ID|Merchbar electronic dance music artist ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/JioSaavn album ID|JioSaavn album ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/JioSaavn artist ID|JioSaavn artist ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Revised Mandarin Chinese Dictionary ID|Revised Mandarin Chinese Dictionary ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/AEDA subject keyword ID|AEDA subject keyword ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/AEDA geographic keyword ID|AEDA geographic keyword ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/AEDA taxonomic keyword ID|AEDA taxonomic keyword ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Rare Plant Fact Sheets ID|Rare Plant Fact Sheets ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/100.histrf.ru ID|100.histrf.ru ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/elibrary.ru publisher ID|elibrary.ru publisher ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Livelib.ru publisher ID|Livelib.ru publisher ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/YAPPY profile ID|YAPPY profile ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Galleria Recta author ID|Galleria Recta author ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Business Online ID|Business Online ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Real Time IDs|Real Time IDs]], [[:d:Wikidata:Property proposal/The Devil's Porridge Museum Worker Database|The Devil's Porridge Museum Worker Database]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Artistic Gymnastics Federation of Russia ID|Artistic Gymnastics Federation of Russia ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Bobsleigh Federation of Russia ID|Bobsleigh Federation of Russia ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Luge Federation ID|Russian Luge Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Handball Federation of Russia ID|Handball Federation of Russia ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Volleyball Federation ID|Russian Volleyball Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/All-Russian Swimming Federation ID|All-Russian Swimming Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Scinapse Author ID|Scinapse Author ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Paralympic Committee athlete ID|Russian Paralympic Committee athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/National Olympic Committee of the Republic of Kazakhstan ID|National Olympic Committee of the Republic of Kazakhstan ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/National Olympic Committee of Azerbaijan ID|National Olympic Committee of Azerbaijan ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Belgian Olympic Committee ID|Belgian Olympic Committee ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Olympic Federation of Ireland ID|Olympic Federation of Ireland ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Football Union player ID|Russian Football Union player ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/All-Russian Sambo Federation ID|All-Russian Sambo Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Dictionnaire Favereau (fr)|Dictionnaire Favereau (fr)]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Serbian Olympic Committee athlete ID (New)|Serbian Olympic Committee athlete ID (New)]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Singapore National Olympic Council athlete ID|Singapore National Olympic Council athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/NOCNSF athlete ID|NOCNSF athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/numéro d'inscription au Registre national des marques|numéro d'inscription au Registre national des marques]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Modstand person ID|Modstand person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Danacode|Danacode]], [[:d:Wikidata:Property proposal/British Paralympic Association athlete ID|British Paralympic Association athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Canadian Paralympic Committee athlete ID|Canadian Paralympic Committee athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Paralympics Australia athlete ID|Paralympics Australia athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Paralympics New Zealand athlete ID|Paralympics New Zealand athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/ILAMDIR ID|ILAMDIR ID]] <!-- END NEW PROPOSALS --> ** Query examples: *** [https://w.wiki/5XCk Grammatical features used on forms of French lexemes] ([https://twitter.com/envlh/status/1553668952399675392 source]) *** [https://w.wiki/5WpF Most notable people] (by sitelinks) ([https://twitter.com/MagnusManske/status/1553020452469104640 source]) *** [https://w.wiki/5WWp List of draughts] ([https://twitter.com/WikidataThreads/status/1552542642684190720 source)] *** [https://w.wiki/5Gfa Map of NZ graduates based on coordinates of employer] ([https://twitter.com/SiobhanLeachman/status/1552477015852617728 source]) * '''Development''' ** [Significant change] [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikidata@lists.wikimedia.org/thread/IN7FPRLU2QA2MVXUEEQ2WTILR4GIOPM3/ New search profile parameter in Wikidata’s wbsearchentities API module] ** REST API: *** [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikidata@lists.wikimedia.org/thread/26Q4RUTPFN2SWZWOEA3TXBH5MCPHLEBU/ You can now check out the current development state of the upcoming REST API] *** We are continuing work on the API route to remove and replace statements, focusing on error handling and corner cases. ** Lexicographical data: We are addressing the feedback from the first release of the new Special:NewLexeme page. ** Continuing work on allowing redirects and the target article as independent sitelinks if a redirect badge is used ([[phab:T313896]]) [[phab:maniphest/query/4RotIcw5oINo/#R|You can see all open tickets related to Wikidata here]]. If you want to help, you can also have a look at [https://phabricator.wikimedia.org/project/board/71/query/zfiRgTnZF7zu/?filter=zfiRgTnZF7zu&order=priority the tasks needing a volunteer]. * '''Monthly Tasks''' ** Add labels, in your own language(s), for the new properties listed above. ** Comment on property proposals: [[d:Wikidata:Property proposal/Overview|all open proposals]] ** Contribute to a [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Showcase items|Showcase item]]. ** Help [[d:Special:LanguageStats|translate]] or proofread the interface and documentation pages, in your own language! ** [[d:User:Pasleim/projectmerge|Help merge identical items]] across Wikimedia projects. ** Remove the {{Q|Q1062083}} value for property {{P|31}}. See the [https://w.wiki/5WWb list] and the discussion in the project chat [[:d:Wikidata:Project_chat#Should_milliardaire_(Q1062083)_be_used_as_a_value_of_nature_de_l'%C3%A9l%C3%A9ment_(P31)?|Should billionaire (Q1062083) be used as a value of instance of (P31)?]] ** Help [[d:Wikidata:Status updates/Next|write the next summary!]] </div> <div style="margin-top:10px; font-size:90%; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;">'''[[:d:Special:MyLanguage/Wikidata:Status updates/2022 08 01|Read the full report]]''' · [[m:Global message delivery/Targets/Wikidata|Unsubscribe]] · [[:d:User:Mohammed Sadat (WMDE)|Mohammed Sadat (WMDE)]] 16:43, 1 Silimin gɔli August 2022 (GMT) </div> </div> <!-- Message sent by User:Mohammed Sadat (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikidata&oldid=23614914 --> == Books & Bytes – Issue 51 == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <div style = "color: #936c29; font-size: 4em; font-family: Copperplate, 'Copperplate Gothic Light', serif"> [[File:Wikipedia Library owl.svg|80px|link=The Wikipedia Library]] '''The Wikipedia Library''' </div> <div style = "font-size: 1.5em; margin: 0 100px"> [[File:Bookshelf.jpg|right|175px]]</div> <div style = "line-height: 1.2"> <span style="font-size: 2em; font-family: Copperplate, 'Copperplate Gothic Light', serif">'''''Books & Bytes'''''</span><br /> Issue 51, May – June 2022 </div> <div style = "margin-top: 1.5em; border: 3px solid #ae8c55; border-radius: .5em; padding: 1em 1.5em; font-size: 1.2em"> * New library partners ** SAGE Journals ** Elsevier ScienceDirect ** University of Chicago Press ** Information Processing Society of Japan * Feedback requested on this newsletter * 1Lib1Ref May 2022 <big>'''[[:m:The Wikipedia Library/Newsletter/May-June_2022|Read the full newsletter]]'''</big> </div> </div> <small>Sent by [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of The Wikipedia Library team --16:46, 1 Silimin gɔli August 2022 (GMT)</small> <!-- Message sent by User:Samwalton9@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=The_Wikipedia_Library/Newsletter/Recipients&oldid=23611998 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Tech News: 2022-31</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="technews-2022-W31"/><div class="plainlinks"> Latest '''[[m:Special:MyLanguage/Tech/News|tech news]]''' from the Wikimedia technical community. Please tell other users about these changes. Not all changes will affect you. [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/2022/31|Translations]] are available. '''Recent changes''' * Improved [[m:Special:MyLanguage/Help:Displaying_a_formula#Phantom|LaTeX capabilities for math rendering]] are now available in the wikis thanks to supporting <bdi lang="zxx" dir="ltr"><code>Phantom</code></bdi> tags. This completes part of [[m:Community_Wishlist_Survey_2022/Editing/Missing_LaTeX_capabilities_for_math_rendering|the #59 wish]] of the 2022 Community Wishlist Survey. '''Changes later this week''' * [[File:Octicons-sync.svg|12px|link=|alt=|Recurrent item]] The [[mw:MediaWiki 1.39/wmf.23|new version]] of MediaWiki will be on test wikis and MediaWiki.org from {{#time:j xg|2022-08-02|en}}. It will be on non-Wikipedia wikis and some Wikipedias from {{#time:j xg|2022-08-03|en}}. It will be on all wikis from {{#time:j xg|2022-08-04|en}} ([[mw:MediaWiki 1.39/Roadmap|calendar]]). * The [[mw:Special:MyLanguage/Help:Extension:WikiEditor/Realtime_Preview|Realtime Preview]] will be available as a Beta Feature on wikis in [https://noc.wikimedia.org/conf/highlight.php?file=dblists%2Fgroup0.dblist Group 0]. This feature was built in order to fulfill [[m:Special:MyLanguage/Community_Wishlist_Survey_2021/Real_Time_Preview_for_Wikitext|one of the Community Wishlist Survey proposals]]. '''Future changes''' * The Beta Feature for [[mw:Special:MyLanguage/Help:DiscussionTools|DiscussionTools]] will be updated throughout August. Discussions will look different. You can see [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/Usability/Prototype|some of the proposed changes]]. '''Future meetings''' * This week, three meetings about [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements|Vector (2022)]] with live interpretation will take place. On Tuesday, interpretation in Russian will be provided. On Thursday, meetings for Arabic and Spanish speakers will take place. [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Updates/Talk to Web|See how to join]]. '''''[[m:Special:MyLanguage/Tech/News|Tech news]]''' prepared by [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/Writers|Tech News writers]] and posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|bot]]&nbsp;• [[m:Special:MyLanguage/Tech/News#contribute|Contribute]]&nbsp;• [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/2022/31|Translate]]&nbsp;• [[m:Tech|Get help]]&nbsp;• [[m:Talk:Tech/News|Give feedback]]&nbsp;• [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|Subscribe or unsubscribe]].'' </div><section end="technews-2022-W31"/> </div> 21:22, 1 Silimin gɔli August 2022 (GMT) <!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Tech_ambassadors&oldid=23615613 --> == Wikidata weekly summary #532 == <div class="plainlinks mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr"> [[File:Wikidata-logo-en.svg|150px|right]] <div style="margin-top:10px; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;">''Here's your quick overview of what has been happening around Wikidata over the last week.''</div> <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2; -webkit-column-width: 400px; -moz-column-width: 400px; column-width: 400px;"> * '''Discussions''' ** New requests for permissions/Bot: *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/Pi bot 26|Pi bot 26]] '''Task/s:''' Auto-correct coordinates set to the wrong globe *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/Pi bot 27|Pi bot 27]] '''Task/s:''' Auto-copy coordinate globe to [[d:Property:P376|located on astronomical body (P376)]] (except for [[d:Q2|Q2]]) *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/William Avery Bot 9|William Avery Bot 9]] '''Task/s:''' Remove tracking parameters from reference URLs, as suggested at [[d:Wikidata:Bot_requests#Tracking_parameters_in_reference_URLs|Wikidata:Bot requests § Tracking parameters in reference URLs]]. I would like to run this as a recurring task, after clearing the c. 2800 current instances. ** Closed request for permissions/Bot: *** [[d:Wikidata:Requests for permissions/Bot/William Avery Bot 8|William Avery Bot 8]] (approved) '''Task/s:''' Set qualifiers on [[d:property:P734|family name (P734)]] to standardised values, as discussed at [[d:Wikidata talk:WikiProject Names#Qualifiers for given names and surnames - establish a guideline|Wikidata talk:WikiProject Names § Qualifiers for given names and surnames - establish a guideline]], and requested at [[d:WD:RBOT#Request to replace qualifiers (2022-07-17)|WD:RBOT § Request to replace qualifiers (2022-07-17)]] * '''[[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Events|Events]]''' ** Upcoming *** [[wmania:Wikimania|Wikimania 2022]], August 11 to 14, online event. The [[wmania:Hackathon|Hackathon]] will take place August [[wmania:Hackathon/Schedule|12-14]]. On [[d:Wikidata:Wikimania 2022|this page]] you can find a summary of sessions and community gatherings related to Wikidata and Wikibase. *** Next Linked Data for Libraries [[Wikidata: WikiProject LD4 Wikidata Affinity Group|LD4 Wikidata Affinity Group]] call August 9, 2022: Pieter Vander Vennet on MapComplete, a thematic OpenStreetMap viewer and editor which uses species, language, and image data from Wikidata. [https://docs.google.com/document/d/1LK33z_L6ARux-jzRXIVPlF4yApsFxx7INpKaaZ2MUIg/edit?usp=sharing Agenda]. *** The Wikimania Hackathon starts next Friday, August 16-22! There are still [[:wikimania:Hackathon/Schedule|lots of spots in the schedule]] to add your Wikidata related sessions or project ideas (anyone can present a session) ** Ongoing *** Wikimedia Indonesia's [[d:Wikidata:WikiProject Indonesia/Kegiatan/Datathon|Wikidata edit-a-thon (''datathon'')]] for the 77th anniversary of the Indnesian Independence Day started on 5th August and will be held until 12th August. Participants are instructed to edit items containing the statement [[d:Property:P495|country of origin (P495)]]: [[d:Q252|Indonesia (Q252)]]. *** Toolhub is a catalog of 1500+ tools used every day in a wide variety of workflows across many Wiki projects. We are currently improving the search functionality and need your input – whether you are already familiar with Toolhub or not. Please take 5-10 minutes to leave [[m:en:Toolhub/Data_model/Feedback|feedback]]. ** Ongoing *** Weekly Lexemes Challenge #53, [https://dicare.toolforge.org/lexemes/challenge.php?id=53 Sheep] ** Past *** First online meet-up fully organized by volunteers of the Indonesian Wikidata Community has been held on 30th July where we edited items on Indonesian ethnic groups. * '''[[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Press coverage|Press, articles, blog posts, videos]]''' ** Books *** [https://iu.pressbooks.pub/wikidatascholcomm/ Wikidata for Scholarly Communication Librarianship] ** Blogs *** [https://flowingdata.com/2022/08/02/most-notable-person-everywhere-in-the-world/ Most notable person, everywhere in the world] *** [https://chem-bla-ics.blogspot.com/2022/08/wikidata-now-escapes-smiles-and-cxsmiles.html Wikidata now escapes SMILES and CXSMILES!] *** [https://wikimedia.org.au/wiki/Bringing_the_whole_zoo_to_Wikidata Bringing the whole zoo to Wikidata] - [[d:User:MargaretRDonald|User:MargaretRDonald]] *** [https://www.lehir.net/using-tfsl-to-clean-grammatical-features-on-wikidata-lexemes/ Using tfsl to clean grammatical features on Wikidata lexemes] *** [https://www.linkedin.com/pulse/using-machine-learning-iiif-wikidata-find-female-scientists-jones/ Using Machine Learning, IIIF and Wikidata to find female scientists in historical Newspaper and Journals] ** Papers ***[https://digitalartsnation.ca/wp-content/uploads/2022/08/Embracing-Wikidata-Guide-2022.pdf Embracing Wikidata: How to Increase Discoverability for Musicians Online] - [https://twitter.com/ipetri/status/1554631438187827201 Tweet] *** ** Videos ***[https://www.youtube.com/watch?v=Ii2esyEaPjI New Zealand Thesis Project July 2022] - [[User:DrThneed|User:DrThneed]] *** [https://www.youtube.com/watch?v=vj_lxwFS98I Wikidata academic bibliographic data and Scholia] (in French) by [[User:VIGNERON|VIGNERON]] and [[User:Jsamwrites|Jsamwrites]] *** Wikidata: Just Three Steps to Turn Books into Data Collections (in Chinese) - [https://www.youtube.com/watch?v=zatu9UjI0VQ YouTube] ** Presentations: *** [[:Commons:File:KB Wikibase.cloud Unboxing Experience, Netherlands Wikibase Knowlegde Group, 22-07-2022.pdf|KB Wikibase.cloud Unboxing Experience, Netherlands Wikibase Knowlegde Group]] * '''Tool of the week''' ** [https://workspace.google.com/marketplace/app/wikipedia_and_wikidata_tools/595109124715?pann=cwsdp&hl=en Wiki tools] - adds dozens of Wikipedia and Wikidata functions to your Google sheets. * '''Other Noteworthy Stuff''' ** [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Tenth Birthday|Wikidata's 10th birthday]]: you can contribute to the collaborative celebration video by sending a "happy birthday video" before September 18th, [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Tenth Birthday/Celebration video|more information here]] * '''Did you know?''' <!-- NEW PROPERTIES DO NOT REMOVE --> ** Newest [[d:Special:ListProperties|properties]]: *** General datatypes: [[:d:Property:P10893|recordist]], [[:d:Property:P10894|spoken by]], [[:d:Property:P10906|foliage type]] *** External identifiers: [[:d:Property:P10889|Israeli Company Number]], [[:d:Property:P10890|PM20 ware ID]], [[:d:Property:P10891|pad.ma person ID]], [[:d:Property:P10892|Bioconductor project]], [[:d:Property:P10895|Broadway World person ID]], [[:d:Property:P10896|pad.ma video ID]], [[:d:Property:P10897|ORKG ID]], [[:d:Property:P10898|International Baccalaureate school ID]], [[:d:Property:P10899|Prophy author ID]], [[:d:Property:P10900|Telmore Musik artist ID]], [[:d:Property:P10902|FirstCycling rider ID]], [[:d:Property:P10903|Super Basketball League ID]], [[:d:Property:P10904|Sport24.ru team ID]], [[:d:Property:P10905|P. League+ ID]], [[:d:Property:P10907|Paleobiology Database ID]], [[:d:Property:P10908|Kinokolo.ua person ID]], [[:d:Property:P10909|Theatrical Index person ID]], [[:d:Property:P10910|Korean Academy of Science and Technology member ID]] <!-- END NEW PROPERTIES --> <!-- NEW PROPOSALS DO NOT REMOVE --> ** New [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Property proposal|property proposals]] to review: *** General datatypes: [[:d:Wikidata:Property proposal/Zhihu question ID|Zhihu question ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/counts instances of|counts instances of]], [[:d:Wikidata:Property proposal/holds diplomatic passport of|holds diplomatic passport of]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Identifier of Czechoslovak books|Identifier of Czechoslovak books]] *** External identifiers: [[:d:Wikidata:Property proposal/Belgian Olympic Committee ID|Belgian Olympic Committee ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Olympic Federation of Ireland ID|Olympic Federation of Ireland ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Football Union player ID|Russian Football Union player ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/All-Russian Sambo Federation ID|All-Russian Sambo Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Baidu Tieba name|Baidu Tieba name]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Dictionnaire Favereau (fr)|Dictionnaire Favereau (fr)]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Serbian Olympic Committee athlete ID (New)|Serbian Olympic Committee athlete ID (New)]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Singapore National Olympic Council athlete ID|Singapore National Olympic Council athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/NOCNSF athlete ID|NOCNSF athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/numéro d'inscription au Registre national des marques|numéro d'inscription au Registre national des marques]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Modstand person ID|Modstand person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Danacode|Danacode]], [[:d:Wikidata:Property proposal/British Paralympic Association athlete ID|British Paralympic Association athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Canadian Paralympic Committee athlete ID|Canadian Paralympic Committee athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Paralympics Australia athlete ID|Paralympics Australia athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Paralympics New Zealand athlete ID|Paralympics New Zealand athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/ILAMDIR ID|ILAMDIR ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/identifiant BD oubliées d'un auteur|identifiant BD oubliées d'un auteur]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Bolshoi Theatre person ID|Bolshoi Theatre person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/kulturstiftung.org person ID|kulturstiftung.org person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Mariinsky Theatre person ID|Mariinsky Theatre person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Onestop ID|Onestop ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Federation Council reference ID|Federation Council reference ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/athletics.by person ID|athletics.by person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/AFC player ID|AFC player ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/izsambo.ru person ID|izsambo.ru person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Rugby Union of Russia athlete ID|Rugby Union of Russia athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Online Torwali Dictionary ID|Online Torwali Dictionary ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/wrestdag.ru person ID|wrestdag.ru person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Climbing Federation of Russia athlete ID|Climbing Federation of Russia athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Shooting Union of Russia person ID|Shooting Union of Russia person ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Russian Trampoline Federation ID|Russian Trampoline Federation ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Freestyle Federation of Russia ID|Freestyle Federation of Russia ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Federation of Ski-Jumping and Nordic Combined of Russia ID|Federation of Ski-Jumping and Nordic Combined of Russia ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/USK ID|USK ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/BiatlonMag profile ID|BiatlonMag profile ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/motocross.ru profile ID|motocross.ru profile ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Football 24 article ID|Football 24 article ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/abART book series ID|abART book series ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Turkish Paralympic Committee athlete ID|Turkish Paralympic Committee athlete ID]], [[:d:Wikidata:Property proposal/Jewish Pediatricians 1933–1945 ID|Jewish Pediatricians 1933–1945 ID]] <!-- END NEW PROPOSALS --> ** Query examples: *** [https://w.wiki/5XZ4 Most recent date not used as a date of birth (P569) or date of death (P570)] *** [https://w.wiki/5YAx Map of war memorials, showing EN Wikipedia article if it exists] ([https://twitter.com/Tagishsimon/status/1555288388235821058 source]) *** [https://w.wiki/5XY7 Most frequent occupations of people born in Épinal] ([https://twitter.com/WikidataThreads/status/1554207788687138820 source]) *** [https://w.wiki/5XY2 Species named after places in the state of Espírito Santo] ([https://twitter.com/lubianat/status/1554202922132860928 source]) *** [https://w.wiki/5YKw Places named after Lenin] ([https://twitter.com/theklaneh/status/1555613271679537153 source]) * '''Development''' ** Lexicographical data: *** Continuing to address feedback from the testing (e.g. [[phab:T312292]], [[phab:T313113]], [[phab:T313466]]) *** We have pushed back replacing Special:NewLexeme with the new Special:NewLexemeAlpha a bit to address more of the testing feedback. ** Continuing to tackle allowing sitelinks to redirects under some circumstances ([[phab:T278962]]) ** REST API: *** Finishing up the endpoints for removing and replacing statements and adding authentication and authorization to them *** Looking into feedback from first testing [[phab:maniphest/query/4RotIcw5oINo/#R|You can see all open tickets related to Wikidata here]]. If you want to help out, you can also have a look at [https://phabricator.wikimedia.org/project/board/71/query/zfiRgTnZF7zu/?filter=zfiRgTnZF7zu&order=priority the tasks needing a volunteer]. * '''Monthly Tasks''' ** Add labels, in your own language(s), for the new properties listed above. ** Comment on property proposals: [[d:Wikidata:Property proposal/Overview|all open proposals]] ** Contribute to a [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Showcase items|Showcase item]]. ** Help [[d:Special:LanguageStats|translate]] or proofread the interface and documentation pages, in your own language! ** [[d:User:Pasleim/projectmerge|Help merge identical items]] across Wikimedia projects. ** Help [[d:Wikidata:Status updates/Next|write the next summary!]] </div> <div style="margin-top:10px; font-size:90%; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;">'''[[:d:Special:MyLanguage/Wikidata:Status updates/2022 08 08|Read the full report]]''' · [[m:Global message delivery/Targets/Wikidata|Unsubscribe]] · [[:d:User:Mohammed Sadat (WMDE)|Mohammed Sadat (WMDE)]] 14:37, 8 Silimin gɔli August 2022 (GMT) </div> </div> <!-- Message sent by User:Mohammed Sadat (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikidata&oldid=23614914 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Tech News: 2022-32</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="technews-2022-W32"/><div class="plainlinks"> Latest '''[[m:Special:MyLanguage/Tech/News|tech news]]''' from the Wikimedia technical community. Please tell other users about these changes. Not all changes will affect you. [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/2022/32|Translations]] are available. '''Recent changes''' * [[:m:Special:MyLanguage/Meta:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]] copies the information from [[{{#special:GadgetUsage}}]] to an on-wiki page so you can review its history. If your project isn't already listed on the [[d:Q113143828|Wikidata entry for Project:GUS2Wiki]] you can either run GUS2Wiki yourself or [[:m:Special:MyLanguage/Meta:GUS2Wiki/Script#Opting|make a request to receive updates]]. [https://phabricator.wikimedia.org/T121049] '''Changes later this week''' * There is no new MediaWiki version this week. * [[File:Octicons-sync.svg|12px|link=|alt=|Recurrent item]] Some wikis will be in read-only for a few minutes because of a switch of their main database. It will be performed on {{#time:j xg|2022-08-09|en}} at 07:00 UTC ([https://noc.wikimedia.org/conf/highlight.php?file=dblists/s5.dblist targeted wikis]) and on {{#time:j xg|2022-08-11|en}} at 7:00 UTC ([https://noc.wikimedia.org/conf/highlight.php?file=dblists/s2.dblist targeted wikis]). '''Future meetings''' * The [[wmania:Special:MyLanguage/Hackathon|Wikimania Hackathon]] will take place online from August 12–14. Don't miss [[wmania:Special:MyLanguage/Hackathon/Schedule|the pre-hacking showcase]] to learn about projects and find collaborators. Anyone can [[phab:/project/board/6030/|propose a project]] or [[wmania:Special:MyLanguage/Hackathon/Schedule|host a session]]. [[wmania:Special:MyLanguage/Hackathon/Newcomers|Newcomers are welcome]]! '''''[[m:Special:MyLanguage/Tech/News|Tech news]]''' prepared by [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/Writers|Tech News writers]] and posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|bot]]&nbsp;• [[m:Special:MyLanguage/Tech/News#contribute|Contribute]]&nbsp;• [[m:Special:MyLanguage/Tech/News/2022/32|Translate]]&nbsp;• [[m:Tech|Get help]]&nbsp;• [[m:Talk:Tech/News|Give feedback]]&nbsp;• [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|Subscribe or unsubscribe]].'' </div><section end="technews-2022-W32"/> </div> 19:50, 8 Silimin gɔli August 2022 (GMT) <!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Tech_ambassadors&oldid=23627807 --> == ''This Month in GLAM'': July 2022 == {| style="width:100%;" | valign="top" align="center" style="border:1px gray solid; padding:1em;" | {| align="center" |- | style="text-align: center;" | [[File:This Month in GLAM logo 2018.png|350px|center|link=outreach:GLAM/Newsletter]]<br /> <hr /> <div style="font-size:12pt; font-family:Times New Roman; text-align:center;">[[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022|<span style="color:darkslategray;">This Month in GLAM – Volume XII, Issue VII, July 2022</span>]]</div> <hr /><br /> |- style="text-align: center;" | <span style="font-size:12pt; font-family:Times New Roman;"> '''<u>Headlines</u>'''</span> |- style="font-size:10pt; font-family:Times New Roman; text-align:center;" | <div style="text-align:left; column-count:2; column-width:28em; -moz-column-count:2; -moz-column-width:28em; -webkit-column-count:2; -webkit-column-width:28em; vertical-align:top;"> * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Argentina report|Argentina report]]: Provinces: our main characters * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Brazil report|Brazil report]]: Brazil holds its National Wiki Conference, and many GLAM partners join * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Colombia report|Colombia report]]: A very busy July for Colombian libraries / Un Julio bastante movido para las bibliotecas colombianas * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/France report|France report]]: Wikimedian in residence in Clermont-Ferrand * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/New Zealand report|New Zealand report]]: News from Auckland Museum, the West Coast, and New Zealand's thesis repositories * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Poland report|Poland report]]: Edit-a-thon in the National Museum in Cracow, GLAM editing contest on the collection of artworks * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Portugal report|Portugal report]]: Portugal’s first GLAM-Wiki open access museum project is launched!! * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Serbia report|Serbia report]]: Presentation of GLAM activities at Edu Wiki Camp * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/UK report|UK report]]: Khalili Collections * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/USA report|USA report]]: GLAM for the Masses * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/AvoinGLAM report|AvoinGLAM report]]: Wikimania * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Content Partnerships Hub report|Content Partnerships Hub report]]: Wikimania activities * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/WMF GLAM report|WMF GLAM report]]: What next for 1Lib1Ref? * [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Contents/Events|Calendar]]: August's GLAM events </div> |- | style="font-family:Times New Roman; text-align:center; font-size:85%;" | [[outreach:GLAM/Newsletter|Read this edition in full]] &bull; [[outreach:GLAM/Newsletter/July 2022/Single|Single-page]] |- | valign="top" colspan="2" style="padding:0.5em; font-family:Times New Roman;text-align:center; font-size:85%;" | To assist with preparing the newsletter, please visit the [[outreach:GLAM/Newsletter/Newsroom|newsroom]]. Past editions may be viewed [[outreach:GLAM/Newsletter/Archives|here]]. |- |} |} <div style="margin-top:10px; font-size:90%; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;">[[m:GLAM/Newsletter/About|About ''This Month in GLAM'']] · [[m:Global message delivery/Targets/GLAM|Subscribe/Unsubscribe]] · [[m:MassMessage|Global message delivery]] · [[:m:User:Romaine|Romaine]] 01:24, 9 Silimin gɔli August 2022 (GMT)</div> <!-- Message sent by User:Romaine@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/GLAM&oldid=23554599 --> == Translation notification: Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Board voter email == Hello Masssly, You are receiving this notification because you signed up as a translator to dagbanli on Meta. The page [[:metawikipedia:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Board voter email|Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Board voter email]] is available for translation. You can translate it here: * [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Wikimedia+Foundation+elections%2F2022%2FAnnouncement%2FBoard+voter+email&language=dag&action=page translate to dagbanli] The priority of this page is high. <div lang="en" class="mw-content-ltr">Hi all! The community vote of this year's Board Elections are close. As always voter mails will be sent out. To invite as many community members as possible in their native tongue your help is very much appreciated. While there are already plenty of translations we would appreciate you to check for languages still missing and to contribute translations for these. The mails are short, just a bit about two times '''200 words''', a few minutes of work. Your support is very important as it helps communities to learn about the election and to cast their vote. Best, Denis Barthel (WMF) (Movement Strategy and Governance)</div> Your help is greatly appreciated. Translators like you help Meta to function as a truly multilingual community. You can [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:TranslatorSignup change your notification preferences]. Thank you! Meta translation coordinators&lrm;, 12:51, 9 Silimin gɔli August 2022 (GMT) <!-- Message sent by User:DBarthel (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:NotifyTranslators --> 0wa2aqrv36qkcl1lvjzsmzrsl33c7p4 Buɣim Chuɣu 0 9475 42407 42397 2022-08-09T16:36:43Z AFAIBRAHIM 1206 /* Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmampurisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali,ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiriti ni'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] slivipqq7w4jgmr7woz3hismd4gvkpm 42408 42407 2022-08-09T16:39:18Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmampurisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiriti ni'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] hhvnwx8q5jievjho9xfx99b6btnx4fl 42409 42408 2022-08-09T16:41:59Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmampurisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] injmkbok9bbpeswscpl509fkwldio48 42410 42409 2022-08-09T16:46:18Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmampurisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] l8yr8en9c7oj9hwpngboa794c6uix5d 42411 42410 2022-08-09T16:46:29Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmampurisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] 9o7lizuzy27i0musl43xc0apycpgbxn 42412 42411 2022-08-09T16:47:49Z AFAIBRAHIM 1206 /* Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri Buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmamprisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] 2d0l2ri1wkl7phhob72z2zxemuayibe 42413 42412 2022-08-09T16:48:17Z AFAIBRAHIM 1206 /* Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmamprisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] 4zsbcleijqynutc1fj7qbu622ep7iyo 42414 42413 2022-08-09T16:49:16Z AFAIBRAHIM 1206 /* Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee, Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmamprisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] d0jvds6cmm56opw9cdoduktqsg79cf8 42415 42414 2022-08-09T16:58:02Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee, Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmamprisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. *Di che ka baŋdi ti daŋ. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] s3b75tamwtkb5nczoqkpppzx6ko90mi 42416 42415 2022-08-09T16:58:19Z AFAIBRAHIM 1206 /* Di Daanfaani Nima */ wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{C-Class}} '''Buɣim Chuɣu''' nyɛla chuɣu shɛli tini puhiri [[Buɣim goli]] ni.<ref>Naden, Tony. 2014. [https://www.webonary.org/dagbani/download/ ''Dagbani dictionary'']. Webonary.</ref><ref>https://www.hopinacademy.org/2021/08/18/the-story-of-buɣum-chugu-fire-festival-hopin-academy/</ref> ==Di Piligu== [[File:Fire estival.jpg|thumb|left]] [[File:Fire festival1.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival2.jpg|thumb|right]] [[File:Fire festival4.jpg|thumb|right]] Taarihi wuhiya ni [[Buɣum|Buɣim]] Chuɣu nyɛla [[Dagbamba]] chuɣu kurili. Goli ŋɔ ka Dagbamba mali piini bɛ yuuni. Di piligu zaŋmi gbaai [[:en:15th century|15th century]], din daa niŋ ka [[Naa Zoligu]] nyɛ Dagboŋ Naa. [[Naa Zoligu]] n-daa nyɛ Yaa-Nanima puuni ŋun pahiri ayopɔin zaŋ gbaai Naa [[Naa Shitɔbu|Shitɔbu]] n-di Yani gbana<ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣum chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> [[Naa Nyaɣisi]] Wumbee Yani gbana zuɣu ʒinibu nyaaŋa. O Nam dibu daa gbaala yuuni 1469 hali ti kpa yuuni 1486. O Nam dibu yuuni ka o tuuli yaaŋa, Naa Dariʒɛiɣu daa barigi mɔɣini.<ref>{{Cite web|last=Ibrahim|first=Mohammed|title=Celebration of fire festival underway in the Northern Region|url=https://zaaradio.com/local/celebration-of-fire-festival-underway-in-the-northern-region/|access-date=2022-08-07|language=en-GB}}</ref> Di mi daa kamina n-ti lu goli ŋɔ dahinyini dali. Taaarihi din yi noli ni wuhiya, ni kpukparisi bee yɔɣasi n-daa kpuɣi o. Kpamba buɣisiya ni bɛ daa bo bia ŋɔ dabisi munaanii ka bi nya o. Wahala kam bɛ ni daa di m-bɔri Naa Zoligu<ref>{{Cite web|title=Bugum Chugu {{!}} Beyond The Return|url=https://beyondthereturn.org/bugum-chugu/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> yaan' yurigu ŋɔ shee daa bahi la yoli. Ka Naa Zoligu mi yɛli ni shee ka bɛ bo Dariʒɛiɣu shee dama baɣisi daa yɛliya ni o be o nyɛvuli ni ka mali alaafee. [[Naa Dariʒiɛɣu|Naa Dariʒɛiɣu]] bɔbu daa lɛbila maliŋ, ka bɛ bɔri o yuŋ ni wuntaŋ ni, n-kpɛri barina yɔrini. Barina mini dabiɛm din daa be o bɔbu shee la zuɣu, doo kam daa yi mi na ni bɛ ti tiɣisi o, ka mali o shili di yi ti niŋ ka muɣisigu kam paagi o mɔɣu maa ni, ka o ni tooi tiligi. Baɣisi daa yɛliya ni dabisili din pahiri awɔi dali ka bɛ yɛn bo n-nya Dariʒiɛɣu, ni di mi ti yɛn niŋla yuŋ. Lala ŋɔ zuɣu, yuŋ kam, bɛ daa yɛn nyɔla buɣim mɔ'kpala<ref>{{Cite web|title=Yani celebrates Fire Festival after 17-year break|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/yani-celebrates-fire-festival-after-17-year-break.html|access-date=2022-08-07|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> din yɛn niŋ ka bɛ nyari soli. Bɛ daa ti nyala bia ŋɔ ni do tia gbunni n-gbihira. Ka ban daa bo n-nya o maa dihitabili ni tia maa mali dabara, di ni daa niŋ ka di nyɛla kpukparisi bee yɔɣasi n-daa zaŋ o sɔɣi dini maa. Shɛba daa dii zaŋla buɣim mo' kpala maa n-labiri tia maa zuɣu ka shɛba mi kabisiri di vari ni bɛ zaŋ ku bukaata. Ka bɛ dii ŋmɛri [[guŋgɔna]] ka wari wahi n-ʒi Naa Dariʒiɛɣu kuna yiŋa. Lala niŋsim ŋɔ n-daa kpuri buɣim chuɣu hali ni zuŋɔ.<ref>{{Cite web|last=MyNewsGH|date=2018-09-23|title=Chief killed in Fire Festival gunshot; police hunt for suspect|url=https://www.mynewsgh.com/fire-festival-chief-killed-police-hunt-for-the-suspect/|access-date=2022-08-07|website=MyNewsGh|language=en-US}}</ref> == Dini Tɔri Shɛm == Di tɔbu ni, bɛ yiini la [[Ʒiɛm Yila|ʒiɛm yila]].<ref>{{Cite web|last=theprotour|date=2019-05-23|title=Bugum Chugu Festival|url=https://protour.africa/bugum-chugu-festival/|access-date=2022-08-07|website=ProTour Africa|language=en-US}}</ref> Buɣim chuɣu tɔrila [[Buɣum (goli)|Buɣim gol]]<nowiki/>i dabaawɔi dali. Di nyɛla dabisi' shɛli Naa Zoligu yaan yurigu ni daa barigi. [[Churi|Chuɣu]] ŋɔ nyɛla chuɣu tuuli din pahi churi anu shɛli Dagbamba ni puhira. Di mini chuɣu ŋɔ ku pilila [[Dagbɔŋ|Dagbaŋ]] maa zaa yoli, zuliya shɛŋa kamani [[Zabaɣisi]], [[Kusahi]] nti pahi [[Mamprusi|ŋmamprisi]] taɣimi n-deei li, n-che ka di wuligi gili duniya luɣuli kam n-wuhiri ni di nyɛla Tudu yaɣili ŋɔ na chuɣu. == Shili Maalibu Zaŋ kpa Buɣim Chuɣu == Shili maalibu zaŋ kpa buɣim chuɣu piinila di yi ti niŋ ka bɛ nya buɣim goli. Saha ŋɔ ka bihi kpɛri mɔɣini n-ti bo mɔri pam bɛ ni tooi nya, n-lɔ mɔ' kpala. Ka bɛ naan yi pili n-gili tari bɛ ŋahinima, bɛ yab' donima nti pahi bɛ yab'paɣnima. Lala niŋsim maa yɛn che mi ka ninkura ŋɔ kulahi kpe mɔɣini bɛ maŋmaŋa. Tɔ amaa lala mɔ' kpala zaŋ ti ninkura ŋɔ yɛn lɛbila samli n-ti ba ka bɛ ti yɔli chuɣu maa yi puhi naai neei biɛɣu. Bɛ yɛn yɔla samli ŋɔ ka di nyɛ liɣiri ka [[Dagbamba]] bolli "liɣiri awɔi". Buɣim tɔbu ni ka mɔ'kpala ko ka bɛ gbubira, nachimba tooi gbubiri su'kara, su'bihi, piɛma mini piɛm-mola, malfanima nti pahi lebihi ka di ŋmani tɔbu ni ka bɛ be, ka di lahi che ka buɣim maa tɔbu mali jiri. Binshɛɣu din tooi lahi niŋdi buɣim goli dabaa anu saha nyɛla daadama gindimi laɣindi binkɔbiri din gbaai nɔhi mini buhi. Lala binkɔbiri ŋɔ ka bɛ mali maani tiŋgbana mini buɣa din be niriba dundona ni ka ti booni li Daŋ Tia. Buɣim tɔbu nyɛla Dagbandabba chuɣu. Di nyɛla goli shɛli bɛ ni maani malima din guri ka taɣiri bɛ daŋ. Din zuɣu ka bɛ booni li " Dagbandabba chuɣu maa. == Buɣim Chuɣu Tɔbu Dabsili == Buɣim tɔbu piinila saɣidihili nyaaŋa. Din dali maa bindirigu nyɛla bindiri gahindili dama nima n-kuli nyɛli ʒii zaa. Daŋ kpamba zaŋdila saɣibora m-pa goma zuɣu ni kpiinkura gba di. Pɔi ka yuŋ zibi, niriba yɛn zaŋla lala saha ŋɔ m-mali bɛ tobu tima shɛŋa ti ni booni noli wuna. Jɛbihi gba nyɛla bɛ ni tibigi shɛba, ka tiri ba pina ni bɛ bo alibarika bɛ sani, bɛ ni yɛn chaŋ nimohi chandi shɛli maa zuɣu. Shɛba gba zaŋdila dabaa awɔi dali ŋɔ wuntaŋ ni n-zahindi bɛ tima pɔi ka yuŋ naai zibi. Naa Limam niŋ nimmohi Nayili sampaani m-maani sabba sɔŋda n-guhiri yuŋ. Buɣim tɔbu dali yuŋ saɣidihili nyaaŋa, guŋgɔŋ' karili yɛn kumla nayili sambanni. Guŋgɔŋ ŋɔ kumsi yɛn laɣimla bihi ni ninkura nayili pɔi ka buɣim tɔbu ŋɔ naan yi pili. Kpambaliba n-yɛn zaŋ Naa yina ka o ti di zamaatu maa alizama. O yɛn zaŋla saha bihi n-wuhi kali ŋɔ ni pili shɛm hali ti paai zuŋɔ. O lahi yɛn saɣisila salo maa zaŋ kpa tuun' shɛŋa din ni tooi saɣim chuɣu maa zaɣi viɛl’tali. Naa n-yɛn taai buɣim maa tuuli, ka [[kpambaliba]] mi taai o sani, ka salo maa gba taai taba sani hali ni ŋun bahindi nyaaŋa. Naa bi pahiri ban chani buɣim tɔbu ŋɔ ni, o yɛn doliba mi n-chaŋ bɛla ka labi zɔŋ ni. Buɣim tɔribi ŋɔ yɛn dolila so shɛli din tu ni bɛ doli, ka yiini yila ka ŋmɛri ʒiɛm, ka piɛbiri yuhi nti pahi gungɔŋ' kara kumsi ni malifa ti ŋmam. So n-yɛn yiini ʒiɛm kuligi ata yila, ka ban kpalim mi saɣira ni yaa. N ŋɔ ka yila maa chana; Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya" Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Yoo yoo yoo yaa yo Buɣim dima mɔɣini ka n-zo kuli n ya". Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, Bia ŋun ʒɛm ti Naa ŋɔ yeei, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu, O ʒɛm saa nyinnyɛɣu. Siblaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee? Yoo yoo yoo yaa yoo, kɔlaa bia be mɔɣuni bo n-diri o yee, Yoo yoo yoo yaa yoo. <ref>{{Cite web|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> ==Zuliya Shɛba Ban Tɔri Buɣim== Zuliya shɛba ban tɔri buɣim n-nyɛ: Dagbamba, Nanumba, Zabaɣisi, ŋmamprisi, Kusahi, Mohi, Gurinsi, Kpunkpaamba ni ban pahi. Zuliya ŋɔ zaa nyɛla ban tɔri buɣim ka di daliri nyɛla bɛ zaa yila Naa Gbewaa zuliya ni na, gbaai yihi kpunkpaamba. Amaa bɛ gba puhirili ka di daliri nyɛla bɛ ni be Naa Gbewaa sulinsi ni la zuɣu. == Di Daanfaani Nima == *Di teeri ti yɛli kura. *Di kpaŋsiri ti kaya ni taɣaada. *Di laɣindi simli ni dɔɣim nangbanyini. *Di che ka bihi baŋdi bɛ kaya ni taɣada. * Di teeri ti yuuni piligu. * Di tiri ti zosimli. *Di kahigiri ti nii, ka kpaŋsiri ti daalaafee. *Di kpaŋsiri ti kali, ka booni ninvuɣusuma na ti biɛhigu ni. *Di tiri ti nin'nyambo.<ref>{{Cite w eb|last=Malik|date=2021-08-15|title=The Bugum festival ( Buɣim chuɣu) among the Dagomba people : • Dagbon Kingdom - Home Of Culture, History & Tourism|url=https://dagbonkingdom.com/bugum-festival-among-dagomba-people/|access-date=2022-08-07|language=en-US}}</ref> *Di che ka ti baŋdi ni ti zaa yila yaankur’yino ni na. *Di che ka tiŋduya nima baŋdi ti kali ŋɔ yɛla. *Di che ka ti nyari saan’suma ti tingbani ni. *Di tiri bihi liɣiri. *Di che ka ti baŋdi ti daŋ. == Kundivihira == {{Reflist}} *[https://www.youtube.com/watch?v=3iMhNrvcB-g buɣum Chugu (2021)], YouTube *[https://www.youtube.com/watch?v=g1zwNzno8eY buɣum Chugu (Fire Festival) (2021)], YouTube {{Chuɣu}} [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Ghana]] [[Pubu:Chuɣu]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] [[Pubu:Dagbaŋ]] [[Pubu:Dagbamba]] d5g1ff4acgxtu40kwbqqo44beebmse2 Colleges of education Din Be Ghana 0 10929 42443 29175 2022-08-10T06:11:43Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} This is a list of the 40+ Colleges of Education<ref>{{Cite web|url=http://www.t-tel.org/coes-network|title=CoE Network - T-TEL|website=www.t-tel.org|access-date=2019-07-08}}</ref> in [[Ghana]]: * [[Abetifi Presbyterian College of Education]], Kwahu [[Abetifi]] * [[Accra College of Education]], [[Greater Accra]] * [[Ada College of Education]], [[Ada, Ghana|Ada]] * [[Agogo Presbyterian College of Education]], [[Agogo, Ghana|Agogo]] * [[Akatsi College of Education]], [[Akatsi]] * [[Akrokerri College of Education]], [[Akrokerri]] *[[Al-Faruq College of Education]], [[Wenchi]]/Droboso (newly absorbed college, 2017) * [[Atebubu College of Education]], [[Atebubu]] * [[Bagabaga College of Education]]<ref>{{Cite web|title=BACE – Advance with The Science|url=https://bagabaga.edu.gh/|access-date=2022-08-10|language=en-US}}</ref>, [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Bia Lamplighter College of Education]], Sefwi-Debiso (newly absorbed college, 2016) * [[Berekum College of Education]], [[Berekum]] * [[Dambai College of Education]], [[Dambai]] * [[Enchi College of Education]], [[Enchi]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Amedzofe|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Amedzofe, Ghana|Amedzofe]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Bimbilla|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Bimbilla]] * [[Foso College of Education]], [[Assin Foso]] * [[Gambaga College of Education]], [[Gambaga]] (newly absorbed college, 2016) * [[Gbewaa College of Education]], [[Pusiga (Ghana parliament constituency)|Pusiga constituency]], [[Bawku Municipal District]] * [[Holy Child College of Education]], [[Sekondi-Takoradi]] * [[Jasikan College of Education]], [[Jasikan]] * [[Kibi Presbyterian College of Education]], [[Kibi, Ghana|Kibi]] * [[Komenda College of Education]], [[Komenda-Edina-Eguafo-Abirem (Ghana parliament constituency)|Kommenda, Ghana]] * [[Mampong Technical College of Education]], [[Mampong]] * [[Methodist College of Education (Ghana)]], [[Akim Oda]] * [[Mount Mary College of Education]], [[Somanya]] * [[Nusrat Jahan Ahmadiyya College of Education]], [[Wa, Ghana|Wa]] * [[Our Lady of Apostles (OLA) College of Education]], [[Cape Coast]] * [[Offinso College of Education]], [[Offinso]] * [[Peki College of Education]], [[Peki]] * [[Presbyterian Women's College of Education]], [[Aburi]] * [[Presbyterian College of Education]], [[Akropong–Akuapem]] * [[Seventh Day Adventist (SDA) College of Education]], [[Asokore]] * [[St. Ambrose College of Education]], [[Dormaa Ahenkro|Dormaa Akwamu]], [[Dormaa Municipal District]] (newly absorbed college, 2016) * [[St. Francis College of Education]], [[Hohoe]] * [[St. John Bosco’s College of Education]], [[Navrongo]] * [[St. Joseph’s College of Education]], [[Bechem]] * [[St. Louis College of Education]], [[Kumasi]] * [[St. Monica's College of Education]], [[Mampong]] * [[St. Teresa's College of Education]], [[Hohoe]] * [[Tamale College of Education]], [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Tumu College of Education]], [[Tumu, Ghana|Tumu]] * [[Wesley College of Education (Ashanti)|Wesley College of Education]], [[Kumasi]] * [[Wiawso College of Education]], [[Sefwi-Wiawso District|Sefwi-Wiawso District (Municipal)]] *[[St. Vincent College of Education]], [[Yendi]] *[[McCoy College of Education]] *[[Agona SDA College of Education]] == Lahi Nyama == *[[List of universities in Ghana]] *[[List of polytechnics in Ghana]] *[[List of Nursing Training Colleges in Ghana]] * [[:Category:Colleges of Education in Ghana]] == Sambanni linki Nima == * [http://www.nab.gov.gh/public-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Public Colleges of Education] * [http://www.nab.gov.gh/private-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Private Colleges of Education] == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Colleges of Education Din Ghana|Colleges of Education Din Ghana]] [[Pubu:Ghana Shikutti Yɛltɔɣa]] on09z4iobozog0fvi0864mpz411gdox 42444 42443 2022-08-10T06:13:52Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} This is a list of the 40+ Colleges of Education<ref>{{Cite web|url=http://www.t-tel.org/coes-network|title=CoE Network - T-TEL|website=www.t-tel.org|access-date=2019-07-08}}</ref> in [[Ghana]]: * [[Abetifi Presbyterian College of Education]], Kwahu [[Abetifi]] * [[Accra College of Education]], [[Greater Accra]] * [[Ada College of Education]], [[Ada, Ghana|Ada]] * [[Agogo Presbyterian College of Education]], [[Agogo, Ghana|Agogo]] * [[Akatsi College of Education]], [[Akatsi]] * [[Akrokerri College of Education]], [[Akrokerri]] *[[Al-Faruq College of Education]], [[Wenchi]]/Droboso (newly absorbed college, 2017) * [[Atebubu College of Education]], [[Atebubu]] * [[Bagabaga College of Education]]<ref>{{Cite web|title=BACE – Advance with The Science|url=https://bagabaga.edu.gh/|access-date=2022-08-10|language=en-US}}</ref>[https://tertiary24.com/programmes-offered-at-bagabaga-college-of-education-for-2022-2023/], [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Bia Lamplighter College of Education]], Sefwi-Debiso (newly absorbed college, 2016) * [[Berekum College of Education]], [[Berekum]] * [[Dambai College of Education]], [[Dambai]] * [[Enchi College of Education]], [[Enchi]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Amedzofe|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Amedzofe, Ghana|Amedzofe]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Bimbilla|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Bimbilla]] * [[Foso College of Education]], [[Assin Foso]] * [[Gambaga College of Education]], [[Gambaga]] (newly absorbed college, 2016) * [[Gbewaa College of Education]], [[Pusiga (Ghana parliament constituency)|Pusiga constituency]], [[Bawku Municipal District]] * [[Holy Child College of Education]], [[Sekondi-Takoradi]] * [[Jasikan College of Education]], [[Jasikan]] * [[Kibi Presbyterian College of Education]], [[Kibi, Ghana|Kibi]] * [[Komenda College of Education]], [[Komenda-Edina-Eguafo-Abirem (Ghana parliament constituency)|Kommenda, Ghana]] * [[Mampong Technical College of Education]], [[Mampong]] * [[Methodist College of Education (Ghana)]], [[Akim Oda]] * [[Mount Mary College of Education]], [[Somanya]] * [[Nusrat Jahan Ahmadiyya College of Education]], [[Wa, Ghana|Wa]] * [[Our Lady of Apostles (OLA) College of Education]], [[Cape Coast]] * [[Offinso College of Education]], [[Offinso]] * [[Peki College of Education]], [[Peki]] * [[Presbyterian Women's College of Education]], [[Aburi]] * [[Presbyterian College of Education]], [[Akropong–Akuapem]] * [[Seventh Day Adventist (SDA) College of Education]], [[Asokore]] * [[St. Ambrose College of Education]], [[Dormaa Ahenkro|Dormaa Akwamu]], [[Dormaa Municipal District]] (newly absorbed college, 2016) * [[St. Francis College of Education]], [[Hohoe]] * [[St. John Bosco’s College of Education]], [[Navrongo]] * [[St. Joseph’s College of Education]], [[Bechem]] * [[St. Louis College of Education]], [[Kumasi]] * [[St. Monica's College of Education]], [[Mampong]] * [[St. Teresa's College of Education]], [[Hohoe]] * [[Tamale College of Education]], [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Tumu College of Education]], [[Tumu, Ghana|Tumu]] * [[Wesley College of Education (Ashanti)|Wesley College of Education]], [[Kumasi]] * [[Wiawso College of Education]], [[Sefwi-Wiawso District|Sefwi-Wiawso District (Municipal)]] *[[St. Vincent College of Education]], [[Yendi]] *[[McCoy College of Education]] *[[Agona SDA College of Education]] == Lahi Nyama == *[[List of universities in Ghana]] *[[List of polytechnics in Ghana]] *[[List of Nursing Training Colleges in Ghana]] * [[:Category:Colleges of Education in Ghana]] == Sambanni linki Nima == * [http://www.nab.gov.gh/public-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Public Colleges of Education] * [http://www.nab.gov.gh/private-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Private Colleges of Education] == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Colleges of Education Din Ghana|Colleges of Education Din Ghana]] [[Pubu:Ghana Shikutti Yɛltɔɣa]] gkoqu6j2ulrvcney14thy4m83q6zihm 42445 42444 2022-08-10T06:34:11Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} This is a list of the 40+ Colleges of Education<ref>{{Cite web|url=http://www.t-tel.org/coes-network|title=CoE Network - T-TEL|website=www.t-tel.org|access-date=2019-07-08}}</ref> in [[Ghana]]: * [[Abetifi Presbyterian College of Education]], Kwahu [[Abetifi]] * [[Accra College of Education]], [[Greater Accra]] * [[Ada College of Education]], [[Ada, Ghana|Ada]] * [[Agogo Presbyterian College of Education]], [[Agogo, Ghana|Agogo]] * [[Akatsi College of Education]], [[Akatsi]] * [[Akrokerri College of Education]], [[Akrokerri]] *[[Al-Faruq College of Education]], [[Wenchi]]/Droboso (newly absorbed college, 2017) * [[Atebubu College of Education]], [[Atebubu]] * [[Bagabaga College of Education]]<ref>{{Cite web|title=BACE – Advance with The Science|url=https://bagabaga.edu.gh/|access-date=2022-08-10|language=en-US}}</ref>[https://tertiary24.com/programmes-offered-at-bagabaga-college-of-education-for-2022-2023/], [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Bia Lamplighter College of Education]], Sefwi-Debiso (newly absorbed college, 2016) * [[Berekum College of Education]], [[Berekum]] * [[Dambai College of Education]], [[Dambai]] * [[Enchi College of Education]], [[Enchi]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Amedzofe|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Amedzofe, Ghana|Amedzofe]] * [[Evangelical Presbyterian College of Education, Bimbilla|Evangelical Presbyterian College of Education]], [[Bimbilla]] * [[Foso College of Education]], [[Assin Foso]] * [[Gambaga College of Education]], [[Gambaga]] (newly absorbed college, 2016) * [[Gbewaa College of Education]]<ref>{{Citation|title=Gbewaa College of Education|date=2022-05-10|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Gbewaa_College_of_Education&oldid=1087144509|work=Wikipedia|language=en|access-date=2022-08-10}}</ref>, [[Pusiga (Ghana parliament constituency)|Pusiga constituency]], [[Bawku Municipal District]] * [[Holy Child College of Education]], [[Sekondi-Takoradi]] * [[Jasikan College of Education]], [[Jasikan]] * [[Kibi Presbyterian College of Education]], [[Kibi, Ghana|Kibi]] * [[Komenda College of Education]], [[Komenda-Edina-Eguafo-Abirem (Ghana parliament constituency)|Kommenda, Ghana]] * [[Mampong Technical College of Education]], [[Mampong]] * [[Methodist College of Education (Ghana)]], [[Akim Oda]] * [[Mount Mary College of Education]], [[Somanya]] * [[Nusrat Jahan Ahmadiyya College of Education]], [[Wa, Ghana|Wa]] * [[Our Lady of Apostles (OLA) College of Education]], [[Cape Coast]] * [[Offinso College of Education]], [[Offinso]] * [[Peki College of Education]], [[Peki]] * [[Presbyterian Women's College of Education]], [[Aburi]] * [[Presbyterian College of Education]], [[Akropong–Akuapem]] * [[Seventh Day Adventist (SDA) College of Education]], [[Asokore]] * [[St. Ambrose College of Education]], [[Dormaa Ahenkro|Dormaa Akwamu]], [[Dormaa Municipal District]] (newly absorbed college, 2016) * [[St. Francis College of Education]], [[Hohoe]] * [[St. John Bosco’s College of Education]], [[Navrongo]] * [[St. Joseph’s College of Education]], [[Bechem]] * [[St. Louis College of Education]], [[Kumasi]] * [[St. Monica's College of Education]], [[Mampong]] * [[St. Teresa's College of Education]], [[Hohoe]] * [[Tamale College of Education]], [[Tamale, Ghana|Tamale]] * [[Tumu College of Education]], [[Tumu, Ghana|Tumu]] * [[Wesley College of Education (Ashanti)|Wesley College of Education]], [[Kumasi]] * [[Wiawso College of Education]], [[Sefwi-Wiawso District|Sefwi-Wiawso District (Municipal)]] *[[St. Vincent College of Education]], [[Yendi]] *[[McCoy College of Education]] *[[Agona SDA College of Education]] == Lahi Nyama == *[[List of universities in Ghana]] *[[List of polytechnics in Ghana]] *[[List of Nursing Training Colleges in Ghana]] * [[:Category:Colleges of Education in Ghana]] == Sambanni linki Nima == * [http://www.nab.gov.gh/public-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Public Colleges of Education] * [http://www.nab.gov.gh/private-colleges-of-education National Accreditation Board, Ghana - Private Colleges of Education] == Kundivihira == {{Reflist}} [[Pubu:Colleges of Education Din Ghana|Colleges of Education Din Ghana]] [[Pubu:Ghana Shikutti Yɛltɔɣa]] 47tek63es1434uhyyqtn95jalt8fw1c Mbanaayili 0 11097 42438 33104 2022-08-10T05:57:25Z 154.160.2.207 added links wikitext text/x-wiki nyɛla tinŋ'shɛli din bɛ [[Northern Region]] ka bɛ [[Kumbuŋ|Kumbungu]] yagli, bɛ nyɛla [[dagbamba]] ka bɛ zinli zuɣu yɛltoɣu nyɛ dagbani ka bɛ lan nyɛ [[Ghana Pukpariba Dabisili|pukpariba]] {{Databox}} {{E-Class}} ==Taarihi== ==Tarisi== ==Salima== ==Di Nanima== ==Di Shikuru== ==Kundivihira== {{Reflist}} [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Dagbaŋ tinsi]] [[Pubu: Sagnarigu Municipal Tinsi]] {{Kumbungu tinsi}} btujc5v85lhqba4hticd1558mtoeupy Kpiltinga 0 11569 42439 37738 2022-08-10T05:58:39Z 154.160.2.207 added link wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Kpiltinga''' nyɛla tiŋ' shɛli din be [[Mion District|Mion District Assembly]], [[Northern Region]], [[Ghana]] tiŋgbaŋ ni. ==Taarihi== ==Tarisi== ==Salima== ==Di Nanima== ==Di Shikuru== ==Kundivihira== {{Reflist}} [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Dagbaŋ tinsi]] [[Pubu:Mion Tinsi]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] rq2ktwegy9tsbqe53wcz1k8p06y68w1 42440 42439 2022-08-10T06:01:16Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Kpiltinga''' nyɛla tiŋ' shɛli din be [[Mion District|Mion District Assembly]], [[Northern Region]], [[Ghana]]<ref>{{Cite web|title=Ghana.GOV : The Ghana Government Official Web Portal {{!}} Ghana.GOV|url=https://www.ghana.gov.gh/|access-date=2022-08-10|website=www.ghana.gov.gh}}</ref> tiŋgbaŋ ni. ==Taarihi== ==Tarisi== ==Salima== ==Di Nanima== ==Di Shikuru== ==Kundivihira== {{Reflist}} [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Dagbaŋ tinsi]] [[Pubu:Mion Tinsi]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] 36prcj6smkdxpocb9nnohqepsxk07dw 42441 42440 2022-08-10T06:03:06Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Kpiltinga''' nyɛla tiŋ' shɛli din be [[Mion District|Mion District Assembly]]<ref>{{Cite web|title=Ghana Districts: A repository of all Local Assemblies in Ghana|url=https://www.ghanadistricts.com/Home/District/131|access-date=2022-08-10|website=www.ghanadistricts.com}}</ref>, [[Northern Region]], [[Ghana]]<ref>{{Cite web|title=Ghana.GOV : The Ghana Government Official Web Portal {{!}} Ghana.GOV|url=https://www.ghana.gov.gh/|access-date=2022-08-10|website=www.ghana.gov.gh}}</ref> tiŋgbaŋ ni. ==Taarihi== ==Tarisi== ==Salima== ==Di Nanima== ==Di Shikuru== ==Kundivihira== {{Reflist}} [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Dagbaŋ tinsi]] [[Pubu:Mion Tinsi]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] 2d3fvcyed01l7y951oztze9gedrqmcb 42442 42441 2022-08-10T06:09:06Z 154.160.2.207 added reference wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{E-Class}} '''Kpiltinga''' nyɛla tiŋ' shɛli din be [[Mion District|Mion District Assembly]]<ref>{{Cite web|title=Ghana Districts: A repository of all Local Assemblies in Ghana|url=https://www.ghanadistricts.com/Home/District/131|access-date=2022-08-10|website=www.ghanadistricts.com}}</ref>, [[Northern Region]]<ref>{{Citation|title=Northern Region (Ghana)|date=2022-07-14|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Northern_Region_(Ghana)&oldid=1098072158|work=Wikipedia|language=en|access-date=2022-08-10}}</ref><ref>{{Cite web|title=Visit Ghana - Northern Region|url=https://visitghana.com/attractions/northern-region-1/|access-date=2022-08-10|website=Visit Ghana|language=en-US}}</ref>, [[Ghana]]<ref>{{Cite web|title=Ghana.GOV : The Ghana Government Official Web Portal {{!}} Ghana.GOV|url=https://www.ghana.gov.gh/|access-date=2022-08-10|website=www.ghana.gov.gh}}</ref> tiŋgbaŋ ni. ==Taarihi== ==Tarisi== ==Salima== ==Di Nanima== ==Di Shikuru== ==Kundivihira== {{Reflist}} [[Pubu:Tinsi]] [[Pubu:Dagbaŋ tinsi]] [[Pubu:Mion Tinsi]] [[Pubu:Lahabaya zaa]] fbtp6ga7ngyqe4tmnp73veual4xqsi6 Salima:Birbal Dabitali 104 12281 42432 2022-08-09T17:21:56Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 I have vreated an article wikitext text/x-wiki Dahinshɛli ka Akbar mini Birlaba daa kuli niŋ nimmohi n nɛmdi chechebuɤim hali n-ti paai tiŋkpaŋ bil' sheli... 7k7kigy9s92b80e1i3j7xpitds4v0qj 42434 42432 2022-08-09T17:24:39Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 Added sections wikitext text/x-wiki {{Databox}} Dahinshɛli ka Akbar mini Birlaba daa kuli niŋ nimmohi n nɛmdi chechebuɤim hali n-ti paai tiŋkpaŋ bil' sheli... ==Kundivihira== {{Reflist}} 71y2j7gvbeu6628er3az7sv5gdriv7e 42435 42434 2022-08-09T17:38:18Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 Yahaya Mohammed Mubarak chama yaɣili [[Salima:Birlbal Dabitali]] to [[Salima:Birbal Dabitali]]: M mali li mi n sabi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Dahinshɛli ka Akbar mini Birlaba daa kuli niŋ nimmohi n nɛmdi chechebuɤim hali n-ti paai tiŋkpaŋ bil' sheli... ==Kundivihira== {{Reflist}} 71y2j7gvbeu6628er3az7sv5gdriv7e Salima:Birlbal Dabitali 104 12282 42436 2022-08-09T17:38:18Z Yahaya Mohammed Mubarak 1831 Yahaya Mohammed Mubarak chama yaɣili [[Salima:Birlbal Dabitali]] to [[Salima:Birbal Dabitali]]: M mali li mi n sabi wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Salima:Birbal Dabitali]] deu45fj5x8yz4hwv4k7xvxiszvmx0y5